Svårt att se att Modo ska kunna vända

Wennerholm: Ingen kan komma ifrån att Färjestad var det bättre laget

SPORTBLADET

KARLSTAD. Hur ska Modo kunna stoppa ”The Big Green Machine” från Karlstad?

Laget som knappt vet hur det känns att förlora en kvartsfinal i ett SM-slutspel.

Efter en period trodde jag att Modo hittat svaret.

När matchen var över var det som vanligt igen.

Färjestad har sju raka mot Modo nu, inklusive alla fem i vinterns grundserie och de 4–2 det blev i första SM-kvartsfinalen i går.

Och de har vunnit nio av de tio senaste mötena.

Det är en trend som måste brytas.

Modos tränare Ulf Samuelsson hade kanske tittat på matchvideon från den 12 januari förra året innan den här första kvartsfinalen.

Det var senaste gången Modo lyckades slå Färjestad i en match som slutade 2–1 i Löfbergs Lila Arena. Den gången var det en chockstart och 2–0 i första perioden som knäckte värmlänningarna.

I går var det samma mönster.

Starkbaum bjöd på första målet

Modo ledde med 2–1 efter första perioden och då hade målvakten Bernhard Starkbaum bjudit på Färjestads enda mål efter att ha missbedömt en sargstuds.

Jag sneglade bort mot mina bänkgrannar Markus Näslund och Peter Forsberg som såg mycket nöjda ut på pressläktaren. Då hade Modo virvlat runt i Färjestads zon mest hela tiden och slutspels- maskinen från Karlstad såg ut att ha fått soppatorsk.

Spelet stod still i egen zon.

Jag kan erkänna att jag anade en bortaskräll, vilket alltid är uppfriskande i en kvartsfinalserie med en klar favorit.

Men icke.

Färjestad använde pausen till att snacka ihop sig, ändra några detaljer i spelet och komma ut i andra perioden som det lag alla väntat sig från början.

Visst drog Modo på sig några onödiga utvisningar som Färjestad utnyttjade hänsynslöst.

Mest onödig var tysken Marcel Müllers utvisning i andra perioden, då han kastade handskarna och pucklade på Martin Röymark långt efter att norrmannen visat att han inte ville vara med längre.

Det gav tysken 2+2 minuter och även om Röymark fick en tvåa, så kom Müllers härdsmälta när Modo redan hade en avvaktande utvisning på Niklas Sundström för en slashing.

Det gjorde att Röymarks och Sundströms utvisningar kvittades och kvar stod Müllers fyra minuter i utvisningsbåset.

Då gjorde Chris Lee 2–2 för Färjestad.

Briljant assist av Johansson

I början av tredje perioden slog olyckan till igen då Dave Spinas klubba åkte upp i ansiktet på Per Åslund. Näsan fick en tillräcklig smäll för att det skulle komma några droppar blod och då blev det med automatik 2+2 minuter igen för Modo.

Då gjorde samme Per Åslund 3–2 när han kom in på isen igen och direktsköt framför mål, briljant framspelad av comebackande Mikael Johansson.

Det var naturligtvis avgörande moment i matchen, men samtidigt var Färjestad klart bättre i de två sista perioderna.

Det gick inte att skylla på otur.

Jag har ofta skrivit om den där vinnarkulturen som sitter i väggarna i Karlstad och det är en kultur som byggts upp under flera decennier.

Jag minns det första SM-slutspel jag bevakade. Det var för 30 år sedan – 1983.

Djurgården mot Färjestad.

Den gången vann Djurgården den avgörande matchen i Scandinavium, då avgörande matcher spelades på neutral plan på den tiden.

Men på de 29 slutspel jag bevakat sedan dess så har jag aldrig sett något lag mer än jag sett Färjestad.

Om alla vägar bär till Rom, så bär alla slutspel till Karlstad.

Typ.

Det handlar naturligtvis om kontinuitet och traditioner. Och en klubbkultur där man inte accepterar några förluster.

Lägg till väl genomtänkta lagbyggen med spelare som kliver fram i tät trafik och levererar under press.

Lag byggda för slutspel.

Spelare man knappt lägger märke till under grundserien blommar plötsligt upp och syns när det börjar blåsa.

Två av de verkliga nyckelspelarna är de norska evighetsmaskinerna Anders Bastiansen och Marius Holtet. De är inga finlirare med mjuka handleder eller spelsinnen i Crosby-klass. Och alla höjde förvånat på ögonbrynen igår när Holtet blev fri, drog Modos målvakt Bernhard Starkbaum och satte slutresultatet 4–2 efter en dragning och en klockren backhand i tredje perioden.

Gigantiskt jobb i box play

En situation som uppstod när Modo- backen Richie Regehr föll lite olyckligt.

Men vem var där och tog till vara på den lilla fadäsen?

Jo, norska Holtet.

Han och Bastiansen gjorde också ett gigantiskt jobb i box play och såg till att Modo blev mållösa med en man mer på banan.

De är två av de spelare som är själva fundamentet i Färjestads lagbygge och har varit det i flera år nu.

Ska Modo stjälpa den skutan krävs det nästan ett under som det känns i dag.

Men först måste de hitta en väg att vinna igen mot en motståndare som växt till ett monster. Annars kommer det här att sluta 4–0 i matcher.