Tror Leksand blir ett topplag i elitserien

Mats Wennerholm: Sju års väntan är över

SPORTBLADET

LEKSAND. Leksand har knappt blivit elitserieklart förrän de planerar nytt publikrekord på Tele2 Arena i Stockholm.

Ett derby mot Brynäs inför 35 000 åskådare.

Jag gillar den kaxigheten.

Och med tanke på alla tokiga leksingar som finns i det här landet är det fullt möjligt att de lyckas.

Med det också.

Jag är fortfarande lomhörd efter att Leksand gjort det alla visste att de skulle göra, men ingen vågade ta ut i förskott.

Efter 3–1 hemma mot Rögle är de helt klara för elitserien efter åtta långa års väntan.

Och det var en magisk kväll i Tegera Arena, där ståplats ett tag riskerade att rasa ihop under trycket från hemmaklacken.

Det kom varningar på jumbotronen om att räcket riskerade att ge vika om inte alla tog ett steg högre upp på ståplatsläktaren.

Det kan bara hända i Leksand.

Samtidigt fylls min mejlkorg av mer eller mindre hat från alla som tycker att det här laget har fuskat till sig en elitserieplats. Ekonomisk dopning som en del kallar det.

Men i mina ögon visar det bara hur Leksand engagerar och väcker känslor.

Och flera av spelarna jag pratar med i omklädningsrummet efteråt vittnar om att hela den debatten bara gjorde laget starkare.

Det gamla klassiska ”vi mot övriga Sverige” funkar än.

Jag har inga synpunkter på Leksands ekonomiska affärer. Deras rekonstruktion har gått genom de rättsliga instanserna och godkänts av Mora tingsrätt.

Svenska Ishockeyförbundets licensnämnd kommer att granska Leksands ekonomi och alla turer inför nästa säsong och uppfyller de inte kraven så är inte jag den som kommer att skrika högt.

Rätt ska vara rätt.

Men jag tror knappast att Leksand kommer att bli av med sin elitserieplats.

Det är väl snarare så att miljonerna rasar in på kontot just nu.

Det skulle också vara en usel ekonomisk affär för elitserien om Leksand stupade på balansräkningen. Elitserien behöver Leksand mer än Leksand behöver elitserien.

De kommer att fylla fler arenor än Tegera Arena nästa säsong.

Jag garanterar.

Det var mäktigt att uppleva glädjen i Leksands omklädningsrum efter matchen i går. Framförallt Jens Bergenströms enorma stolthet.

Killen som varit med hela vägen sedan Leksand åkte ur elitserien senaste gången 2005-06 och sedan varit med om alla misslyckade kvalserier och försök att gå upp igen. Det är som Mattias Timander sa:

– Det här är bland det största jag upplevt, men hur stort jag än själv tycker att det är så gläds jag mer åt att Jensa fick gå upp.

Stora ord från en stor människa.

I förra årets kvalserie blev Leksand definitivt avsågade från elitserien i näst sista matchen borta mot Timrå.

Då beordrade sportchefen Tommy Salo att dörren till omklädningsrummet skulle stå öppen så alla skulle kunna höra ljudet av Timråpublikens jubel och segerdansen där ute på isen.

– Lyssna nu noga. Det här vill ni aldrig uppleva igen, sa han.

Det, mina damer och herrar, är idrottspsykologi på hög nivå.

I år var det ombytta roller i samma omklädningsrum.

Jag undrar var alla leksingar kommer ifrån.

Leksands kommun hade 15 146 invånare vid årskiftet. I går var det 7 650 på läktarna i Tegera Arena. För tredje matchen i rad.

Jämför vi det med Stockholms kommun motsvarar det 440 000 åskådare.

Men Leksandsfans finns inte bara i Leksand, Falun och Borlänge. Var än Leksand kommer i Sverige så fylls läktarna av vitklädda supportrar.

Det verkar som att det föds en leksing för varje hockey- supporter till alla andra lag i detta land.

Leksands fans påminner om Torontos.

Hur illa det än går, så finns de alltid där.

Nu fick de sin belöning.