Wennerholm: Det kan inte bli värre

Foto: BILDBYRÅN
SPORTBLADET

LEKSAND. Det här var kvällen då det skulle vända för Leksand.

Det blev precis tvärtom.

Matchen mot Luleå blev en ren förnedring till slut (0-8), fansen lämnade läktarna och krisen blev bara ännu djupare.

Jag kan bara se en positiv sak hos dagens Leksand:

Nu kan det inte bli värre.

Det går naturligtvis att förklara 0-8 på fler sätt än att Leksand är helt under isen.

Som att de mötte serieledarna Luleå som är SHL:s bästa hockeylag just nu och verkligen visade varför de är det.

Eller att det kunnat bli en helt annan utveckling på den här matchen om Leksand gjort mål under de första tio minuterna som de dominerade.

Och att målvaktsbytet i sista perioden blev en katastrof för både Leksand och Joel Gistedt, som släppte in fem mål när allt rasade.

Men 0-8 är 0-8.

Det är ett resultat som lyfter ögonbryn.

Speciellt i en tillknäppt liga som SHL.

Kräver inte sparken

Det händer inte varje dag och senast det hände att ett lag vann med åtta mål var när Skellefteå hade lekstuga med Brynäs den 21 februari 2013.

Men jag tänker inte kräva att Andreas Appelgren får sparken eller att Tommy Salo ska säga upp sig på allvar.

Det är de två som skapat dagens Leksand.

Att det skulle bli jobbigt den här säsongen visste jag redan innan den startade. Den andra säsongen är alltid tuff för ett nytt lag i SHL och Leksand överpresterade i fjol och spelade bättre än de egentligen hade material för. Då var det hårt jobb som la grunden till framgången, en målvakt som var näst intill omöjlig och en back (Patrik Hersley) som öste in mål från blå.

Och Mikael Johansson var nog viktigare för laget än många vill tro, med sin spelförståelse och öppnande passningar.

Att Tommy Salo nu pekar ut Johan Ryno som ett av lagets syndabockar tycker jag är helt okej.

Det är ärligt, om än ovanligt, att säga vad man verkligen tycker om en av sina egna spelare.

Och han har varit inne på det ämnet förr. Han har en speciell relation till Ryno, en talang som haft ständiga problem att etablera sig på allvar innan Salo tog honom under sina vingar och gav honom en nystart i Oskarshamn 2010/11 och sedan tog med honom till Leksand.

Just nu är det naturligtvis nattsvart för Leksand och jag vet inte när solen ska gå upp över Siljan igen.

Laget har två tuffa bortamatcher framför sig. Först Modo på lördag och sedan Linköping på onsdag.

Kalkylen säger att leksingarna står på noll poäng även efter de två matcherna.

Måltorkan börjar konkurrera med ökenklimatet i Sahara och laget har inte gjort mål på två matcher nu.

Bra lag har medflyt

Luleå gjorde alla de skitmål i går som Leksand bara kan drömma om.

Det var passningar som gick skridsko, skridsko och in, det var returer som studsade rakt i gapet på Luleåspelare, det var luftpastejer som togs ner på bröstet (Karl Fabricius) och smackades in i mål.

Bra lag har medflyt.

Och nu är det Luleås nye tränaren Joakim Fagervall som geniförklaras, på samma sätt som Andreas Appelgren hyllades i fjol.

Jag måste säga att Luleå spelar en fantastiskt rolig hockey. De känns klassen bättre än i fjol trots att lagets tre största stjärnor Linus Klasen, Niklas Olausson och Johan Fransson försvunnit.

Och jag undrar om inte Luleå gjort årets klipp när de fick Daniel Zaar att skriva på i konkurrens med Skellefteå.

Den förre Rögle-spelaren har startat säsongen briljant.

När han smackade in sista spiken i kistan från vänstra tekningscirkeln kunde inte Brett Hull ha gjort det bättre.

Med sina två mål och en assist gick ha upp i topp i SHL:s poängliga med totalt åtta poäng (3+5)

Där har Pär Mårts en blivande VM-spelare.