2683

... och när ni läser det här har det mördats några till – en svensk fotbollsledare har kanske aldrig spelat en viktigare roll

SPORTBLADET

MEXICO CITY. Det väldiga Aztecastadion i morgon natt, svensk tid:

Sven-Göran Eriksson och hans landslag mitt i ett hav av vitt, mitt i en mäktig mexikansk manifestation.

En svensk fotbollsledare har kanske aldrig spelat en viktigare roll.

Förra veckan marscherade 100?000 människor genom Mexico City i protest mot den vanvettiga våldsvåg som har landet i ett strypgrepp.

Det var vanliga, hyggliga mexikanska medborgare. Rädda, desperata, trötta på de dagliga rapporterna om gängvåld, kidnappningar, korruption och ohyggliga mord.

De var alla klädda i vitt.

I morgon ansluter sig Svennis och hans mexikanska fotbollsstjärnor till antivålds-kampanjen. Laget kommer att spela VM-kvalmatchen mot Jamaica i helvitt, vilket normalt är Mexikos borta­mundering.

Svennis och hans assistent Hasse Backe kommer att ha vita overaller.

Publiken på det enorma Azteca – det kan komma 100 000 åskådare – har uppmanats att bära vita kläder.

Det hela kommer att bli en kraftfull demonstration, kanske ännu mer uppmärksammad än den civila protestmarschen förra veckan.

Ja, det är allvar

När allt kommer omkring är fotbollen Mexikos nationalsport. Om man inte orkar bry sig om annat så orkar man åtminstone bry sig om fotboll. Och om den där svenske demontränaren Eriksson och hans otroligt populära landslag byter dräkter och hela publiken är klädd i vitt så...que? Det kanske är allvar?

Ja, det är allvar. Det är jävligt illa.

I skrivande stund har det begåtts 2 683 mord i Mexiko bara i år. Medan ni läser det här har det mördats några människor till.

Det är inga vanliga mys-pys-mord á la Agatha Christie. Det är inte arsenik i soppan eller ens ett gevärsskott på långt håll.

Vi talar om drogkarteller här. Vi om talar maffiafamiljer. Vi om talar vidrigheter.

Vi talar om halshuggna människor slarvigt nergrävda i gropar. Vi talar om vedervärdiga psykopater som spelar bowling med avhuggna huvuden och sen lägger ut en film med det hela på YouTube. Vi talar om tortyr som läggs ut på internet i syfte att skrämma konkurrenter.

Det händer vecka efter vecka. Folk orkar inte längre. Det är helt sjukt.

Mexiko har nu passerat Colombia som det största drogproducerande och distribuerande landet till väst, och i kampen om makten mellan drogbaronerna följer ett våld som går hela vägen ner från de stormrikaste till den vanlige mannen på gatan.

Ta bara kidnappningarna:

Den övre medelklassen gömmer sig bakom stängsel och privata säkerhetsbolag och vågar knappt gå ut längre. Är du en vanlig affärsman som vill ta en promenad riskerar du att slitas in i en bil inom loppet av 30 sekunder, sen får ditt företag ett kravbrev på ett antal miljoner. Om inte företaget betalar lösensumman levereras ditt huvud i en kylväska.

Och om företaget betalar?

Då kommer skallen i en kylväska lik förbannat, ty i Mexiko har inte ens mördarna nån heder längre.

Det har gått så långt att vanliga, fattiga människor löper risk att kidnappas. Det kommer då ett kravbrev på sisådär 5 000 kronor. Den fattiga hustrun får tigga och skramla ihop från släkt och vänner och betala...sen kommer makens huvud på posten.

Polisen tar emot mutor

Och vad gör polisen?

Det mördas en polis om dagen i Mexiko. Deras enda livförsäkring är att ta mutor.

President Felipe Calderon har hållt ett brandtal till sitt folk och varskott om en kommande nationell polisstyrka, och varje dag genomförs vilda västern-liknande polisrazzior i landet där både banditerna och poliserna dör i skottlossning.

Men det är ändå våldet som segrar, som regerar, som får den vanlige, hederlige mexikanen att klä sig i vitt och protestera.

– Det här är nåt som drabbar oss alla, vi är alla offer, och vi uppmanar alla fans att ställa upp i kampen mot våldet, säger landslagskaptenen Rafael Marquez inför mötet med Jamaica.

Svennis kan vara lugn

Målvaktsveteranen Oswaldo Sanchez fyller i:

– Vi lever i ett mycket vackert land med många vackra människor, men de kriminella elementen håller på att förstöra nationens rykte.

Mitt i detta står alltså Sven-Göran Eriksson, Torsby, Sverige.

Han har en våning i ett flott bostadskomplex nära mitt hotell. Det är tryggt och säkert, han har security dygnet runt och det är tv-kameror överallt och det är grindar och staket och han har en egen chaufför och... ja, han behöver väl aldrig vara orolig.

Men ingen människa ska väl behöva leva så? Egentligen?

Mexiko–Jamaica i morgon. Mer än bara fotboll.