Krönika

Peter Wennman

Sportbladet

Dra ner pälsmössan och sparka honom!

Foto: AFP

LONDON. Det här var inte okej.

Det här var så långt man kan komma från okej när det handlar om världens äldsta, mest traditionella cupturnering.

Chelsea drog ner brallorna på Manchester City och gjorde 5-1.

Jag tycker City ska dra ner den grå pälsmössan över Manuel Pellegrinis huvud, sparka honom i den beniga röven och be honom dra nånstans omedelbart.

Så här gör man inte. Inte mot FA-cupen, inte mot engelsk fotboll, inte mot City-fansen.

Man ställer inte upp med ett reservlag – eller rättare sagt ett juniorlag ”förstärkt” av ett par odugliga seniorer – i en match som gäller avancemang till kvartsfinal i ett av fotbollens finaste sammanhang.

Detta var en protest, en skandal, en markering av sällan skådat slag.

Jag erkänner att jag var splittrad i frågan när den först kom upp. Hur skulle Man City kunna återhämta sig fysiskt från en FA-cupmatch i London på söndagen, sen resa till Kiev i Ukraina på tisdagmorgonen, och sen dessutom komma väl förberett till Carling Cup-finalen mot Liverpool den 28 februari?

Det var ett helvetiskt program med resor kors och tvärs med ett lag som redan såg rätt ointresserat och slitet ut, här behövdes det vila för stjärnspelarna. Jag kan alltså begripa splittringen bland Citys fans.

Men ju mer jag grubblar över det här:

Manuel Pellegrini hävdar att det behövs 72 timmars återhämtning mellan matcherna. Jag räknar efter och ser att det är precis det – 72 timmar – mellan Citys besök på Stamford Bridge och bortamötet med Dynamo Kiev.

Sen väntar ytterligare minst lika lång vila tills finalen på Wembley på söndag.

Enormt överdriven protest

Jag ser alltså hela detta som en enormt överdriven protest. Alla dessa superspelare, som Joe Hart, Sergio Agüero, Yaya Touré, Raheem Sterling, Fernandinho, Vincent Kompany, Jesus Navas, David Silva och kanske nån mer (om ingen råkade vara skadad) vilade mot Chelsea. Trots att de fick en ännu längre paus än 72 timmar mellan matcherna.

City gav alltså upp på förhand mot ett Chelsea som ställde upp med i stort sett bästa möjliga uppställning.

Jag upprepar: de gav upp femte omgången i FA-cupen.

Jag ger stort beröm till det unga City-lag som höll 1-1 i halvtid och imponerade med sin inställning. Där var närmast okända namn som David Faupala, Tosin Adarabioyo, Bersant Celina, Aleix Garcia, Manu Garcia och inhoppare som Brendon Barker och Cameron Humphreys, och det råder ingen tvekan om att de har mycket att tillföra i fortsättningen. Problemet var snarare etablerade mångmiljonörer som Martin Demichelis och keepern Willy Caballero.

Men när Chelsea höll lekstuga i andra halvlek blev det patetiskt. Plötsligt var det etablerade artister mot lärlingar.

Så...de 72 timmarna?

Sliten? Uhum

Tja, det finns ju exempel på när Arsenal 1980 spelade fem gånger på 20 dar mot Liverpool. Och då jädrar var det hårda tag. Om jag inte tar fel spelade samma obegegrade Gunners 14 matcher på 39 dar innan de förlorade FA-cupfinalen mot West Ham. De hade en trupp på 18 man då.

Idag är det för många fysiologer som lägger sig i. Det är som om de inte begriper att ett lag kan bli starkare och mer beslutsamt ju mer det spelar – ungefär som när Chelsea slog Barcelona och Bayern München och vann Champions League trots ett jobbigt program – och att de liksom spelar sig samman och växer. Det skapar sammanhållning. Vi har sett det inom ishockeyn inte minst, där spelarna bara blivit bättre och bättre och gått i döden för varann trots att vissa av dem spelat 40 minuter av 60 i slutspelsmatcher.

Så vad händer nu då, efter att doktor Pellegrini och hans medhjälpare gjort sin bedrövliga diagnos av  Manchester Citys bekymmer?

Kanske är det så att City, med seniorlaget, åker på en smäll i Kiev på onsdag. Sen är det självfötroendekris inför Liverpool-matchen på söndag. Och sen blir det kanske så att detta City, som ett tag såg ut att gå mot flera titlar, slutar säsongen utan nån enda bucka överhuvud taget.

Det är ett worst case scenario, men jag anser ändå att Pellegrini ska ha en spark i a-slet och överlämna till nån klokare assistent innan Pep Guardioa anländer.

Jag anser också att bortskämda unga superstars som Raheem Sterling mycket väl kunnat spela den här matchen. Han meddelade i veckan att han tänker köpa sin sjunde lyxbil, så att han har en för varje dag i veckan. Sju bilar, sju dagar. Sliten? Uhum. Men han har bara gjort fem ligamål den här säsongen.

■ ■ ■

När det gäller Chelsea var detta förstås det bästa som kunde hända. Alla kunde spela ut. Cesc Fabregas var bra, Willian var bra, Diego Costa var bra, Pedro sprang i första halvlek som han haft en jetmotor monterad på ryggen, och alla mådde finfint efteråt.

PSG får se upp i Champions League-returen.

Vad Man City anbelangar är framtiden oviss.