Även den allra bäste i världen har en idol

Världsmästaren Jason Crump beundrar Per Jonsson oerhört

Jason Crump är regerande världsmästare i speedway.
Foto: Chris Condor
Jason Crump är regerande världsmästare i speedway.
SPORTBLADET

PETERBOROUGH. Även regerande världsmästare har idoler.

Fråga Jason Crump.

34-åringens beundran för Per Jonsson är gränslös.

– Varje gång jag hälsar på honom blir jag stärkt i själ och hjärta, säger världens bäste speedwayförare.

Jason Crump var en vinglig 16-åring när han kom till England från Mildura i Australien.

Han kom med ett rikt arv i bagaget.

Morfar heter Neil Street – en framgångsrik 60-talsförare som blev en viktig person vid övergången från två- till fyrventilsmotorer.

Far heter Phil Crump – en hårding som var bäste australier 1975-1990.

Pappan körde bland annat för Newport, vilket förklarar varför Jason en höstdag 1975 såg dagens ljus i närliggande Bristol.

Vad ingen kunde föreställa sig då var att det där lilla gossebarnet skulle bli större än både sin far, som blev VM-trea 1976, och sin morfar.

Med tre VM-titlar är du tidernas störste australiske speedwayförare. Är det något du bryr dig om?

– Absolut. Det är jätteviktigt. Om någon världsmästare säger sig inte vara intresserad av sportens historia så är det inte sant. Jag bryr mig väldigt mycket. Om jag kommer på pallen i år så tangerar jag (Ove) Fundins rekord.

Han vann ju fem titlar!?

– Jo, men grejen är att han stod på prispallen tio år i rad. Det är en prestation som säger en del om din kapacitet som förare.

Nu sitter vi här i Peterborough. Det var hit du kom när du var 16 år och skulle börja köra i brittiska ligan. Hur var det, med tanke på morfar och pappa?

– Det var faktiskt inte så lätt. Division 2 var en stark liga på den tiden och de äldre förarna tyckte att den där snorvalpen ska inte tro att han är något, bara för att släkten är fin. Jag var tvungen att ha vassa armbågar.

Med andra ord så var ditt arv inte alltid till hjälp?

– Inte ute på banan. Men med annat, som bra kontakter, var det till hjälp.

Hur ser du på dina konkurrenter? Tony Rickardsson var en nöt att knäcka.

– Jag är en bra förare, men under min karriär stötte jag på en av de allra största. Det tog väldigt lång tid att besegra honom på allvar. Det gällde väl allting – organisation, material, mekaniker, hela hans upplägg. För mig var det väldigt stort när jag lyckades. Sedan tog han tillbaka titeln, så jag fick försöka igen, och igen.

Kan du umgås med de övriga förarna? Det har ju funnits världsmästare som dragit sig helt inom sitt skal, bott på andra hotell än de övriga.

– Jag tycker det är viktigt att man kan umgås och snacka med varandra. Det är inget problem för min del. Sedan blir det förstås en helt annan sak när man sätter på sig hjälmen. Då tävlar vi.

Vad säger din fru om ditt tävlande?

– Jag var ju speedwayförare när vi träffades, så det är inget konstigt för henne. Hon (Melody) är från Australien. Första gången jag hämtade henne på flygplatsen sa jag: ”Nu får du lära dig vägen för i morgon får du köra mig hit, så att jag kommer till Sverige”.

Hur trivs du i Vetlanda?

– Väldigt bra. Även om jag haft avtal om att bara köra ett visst antal matcher har jag bara sagt nej en enda gång när (sportchefen) Bosse Wirebrand har ringt och behövt mig.

Du kör inte i den brittiska ligan. Vad ser du för fördelar med det?

– Att jag kan vara hemma med familjen. Jag kör i Polen på söndagar. Därifrån flyger jag till Köpenhamn. Sedan tar jag tåget till Nässjö, sover i Vetlanda och kör match på tisdagen. På onsdagen tar jag planet från Göteborg och kan hämta ungarna på dagis och ta dem till skolan på torsdagen. Det är kanon.

Jag har förstått att du har några särskilda favoriter bland svenskarna.

– Per Jonsson! Hans var en mycket speciell förare och är en klippa för mig som person. Varje gång jag hälsar på honom blir jag stärkt i själ och hjärta. Han har gått en oerhörd match med livet och är svårt skadad, men har ändå kvar en bra attityd och inställning. Sådant ger mig styrka. En annan svensk världsmästare som jag har haft mycket att göra med är Björn Knutsson, som jag fick bra kontakt med när jag tävlade för Vargarna, säger Jason Crump.

Fotnot: Intervjun publiceras i sin helhet i det nya numret av Speedway Racing.

Tommy Rander