”Jag hade bara skoj”

Usain Bolt sveper in framför den samlade världspressen med kepsen på sned och munnen full av chokladkex.

Han ser ut som allt annat än en person som just chockat världen med en överlägsen seger och ett nytt världsrekord på 100 meter.

En makalös uppvisning i konsten att springa fort.

Ingen nervositet, ingen prestationsångest, trots att Jamaica aldrig tagit ett stort mästerskapsguld på 100 meter, varken i OS ­eller VM ­tidigare.

– Nej, jag var inte det minsta nervös. Jag hade bara skoj, säger han och tuggar lugnt vidare på sina kex.

– Jag kom hit för att vinna. Jag gick bara ut och gjorde det jag skulle och det jag har tränat för. Och jag fick en perfekt start och mina första 30 meter gick precis som jag ville. Det är de metrarna som jag är sämst. Resten vet jag att jag behärskar.

”Det gör mig stolt”

Men världsrekordet tyckte han ­inte var så märkvärdigt.

– Nej, jag är olympisk mästare och lycklig över det. Jag vet vad det betyder för mitt land. Det gör mig stolt.

OS-guldet slog ner som en bomb på Jamaica och Usain Bolt hade inte ens lämnat innerplan förrän han hade Jamaicas premiärminister Bruce Golding i örat via en mobiltelefon.

– Han gratulerade till segern och sa att jag hade gjort hela Jamaica stolt. Usain Bolts hundrameterslopp är redan en OS-klassiker.

Men tvåan Richard Thompson från Trinidad-Tobago var nästan en lika stor skräll som Bolts rekordlopp. Thompson var tvåa på 9.89, men intresset för honom efter loppet handlar mer om hur det kändes att bli så frånsprungen av en överlägsen motståndare.

”Glad att vara tvåa”

–Jag hängde väl med honom i femton meter, men sedan var jag bara glad att jag var tvåa. Men det var lite märkligt att se honom sakta ner, samtidigt som jag fortsatte slita som ett djur mot mållinjen, säger Thompson.

Så hur fort kunde Usain Bolt han sprungit om han inte börjat sin segerdans mitt under loppet?

– Jag vet inte. Några säger att jag kunnat springa på 9.60, men jag har inte sett loppet själv. Men det känns ju inte helt omöjligt, säger Usain Bolt själv.

Svårare än så behöver det inte vara.

Inte heller att stå på startlinjen inför 91.000 åskådare och en miljard tv-tittare och dansa lite lätt och göra några gester åt publiken, samtidigt som sju medtävlare står bredvid och kallsvettas och försöker kontrollera ticsen.

– Men jag dansar alltid för att hålla mig avslappnad inför loppen. Men när jag går ner i startblocken är det full fokus som gäller, säger han.

Det hade han också – i 85 meter. Sedan började showen igen.