”Hade inte hänt i Nordkorea...”

Aftonbladets Klas Lindberg: TV-mässigt en produktion i världsklass

SPORTBLADET

"En massa grejer som händer. Till slut blir det något."

"Det är en kebab".

Bra start för Anja och Ola.

Bra start för Putin.

Diktaturer har en tradition av att stå för de svulstigaste showerna.

Det krävs storhetsvansinne, övermod, en besatthet av propaganda samt monstruöst stora resurser för att skapa de riktigt maffiga arenatillställningarna.

Vi har sett det i Kina. Vi har sett bilderna från Nordkorea. Vi minns Nazi-Tysklands Leni Riefenstahl-regisserade storverk.

Nu fick vi se det under OS-invigningen i Sotji.

En kebab med extra allt

Det var en imponerande uppvisning, en kebab med extra allt. Flickan som flög i inledningen. Vladimir Putins entré följt av pampig körversion av nationalsången. Den ryska flaggan som bildades av mäskliga ljuskäglor som rörde sig så den tycktes svaja i vinden. Den ryska truppens inmarsch, med DJ Rudenkos (ryssarnas Avicii?) hetsiga mix av Tatu och andra ryska hitlåtar. Och sen – med full kraft – ett enormt påkostat skådespel i 18 kapitel om "vad Ryssland egentligen handlar om". Hela landets historia i enorma scener med flera hundra dansare, med påkostade filmer och en magnifik LED-skärm över hela golvet som integrerades i de fysiska konstruktionerna och artisterna på ett sätt vi aldrig sett förut.

Mäktiga Moder Ryssland visade vart skåpet skulle stå. Vi imponerades. Vi häpnade. Och tv-mässigt var det en produktion i världsklass.

"Kan man skapa en sån här föreställning är man inte helt bakom flötet, det står klart."

Årets underdrift uttryckt av kommentatorn Göran Zachrisson.

Men där fanns små glipor, tecken på att Ryssland inte är en hardcore-diktatur.

Hade inte hänt i Nordkorea

Flaggmänniskorna gjorde småfel, hann inte riktigt med. Dansare missade lite i en formation. En rullskridskoåkare i rymdig dräkt höll inte tempot. Med hot om Gulag och arkebusering skulle dessa inte ha slackat efter.

Nästan alla delegationer innehöll aktiva som filmade med sin mobil eller surfplatta under inmarschen. Även i den ryska truppen skedde detta.

Det hade inte hänt i Nordkorea.

Det var små missar av hopp, glimtar av frihet.

Putin har dock all anledning att vara nöjd.  För 350 miljarder kronor har han baxat OS till sitt land som en, som han själv säger, present till sitt folk. Det han kanske inte tänker på är att det är folkets pengar han dealar med. En eller annan ryss skulle möjligen hellre vilja ha en del andra "presenter" än tre jättestora mekaniska maskotar som åker skridskor runt en sportarena för en kostnad motsvarande en årsbudget för hela landets förskolor.

Vi är imponerade över showen men sitter med en fadd smak i munnen.

Kebaben med extra allt har en besk eftersmak.