”Svensk friidrott är så långtråkigt”

Profilen Patrik Sjöbergs tuffa utspel – och passning till nästa generation

1 av 4 | Foto: Björn Elgstrand/Aftonbladet Arkiv
Magiska kvällen Den magiska kvällen den 30 juni 1987 på DN-galan i Stockholm. Två meter och 42 centimeter. Så högt hade ingen människa hoppat tidigare.
ANNONS

■ ■ ■ Vi har alla våra egna minnen av de magiska ögonblicken.

■ ■ ■ Gulden och de skimrande framgångarna.

■ ■ ■ Men hur är det med stjärnorna själva, vad minns de? Under vinjetten Guldkornet berättar våra största stjärnor om sina bästaidrottsminnen  från den egna karriären eller helt andra händelser som etsat sig fast.

I dag: Patrik Sjöberg, svensk friidrottslegendar.

Han har vunnit VM-guld och slagit världsrekord. Patrik Sjöberg, 50, gick sina egna vägar för att nå framgång.

– Man ska inte nöja sig med att vara i mitten utan alltid ha stora visioner, säger han.

Göteborgaren har tagit medalj i tre OS (två silver, ett brons), vunnit VM, inomhus-VM och inomhus-EM (fyra gånger). Men karriärens höjdpunkt var förstås den där magiska kvällen den 30 juni 1987 på DN-galan i Stockholm. Två meter och 42 centimeter. Så högt hade ingen människa hoppat tidigare.

– Det är svårt att beskriva känslan med ord. Men världsrekordet är väl mitt starkaste minne från karriären. Det var det ultimata, att hoppa högst genom tiderna och det gjorde jag då, säger Patrik Sjöberg.

Varför lyckades du?

– En kombination av talang, hårt arbete och rätt omständigheter. Det var ett bra klimat på den tiden. Många hoppade högt och vi sporrade varandra.

Var hittade du drivkraften och viljan att bli bäst?

– Jag hade den ju inte hela tiden, men jag fick hålla på med något som är jävligt roligt och som jag var bra på. Det är inte många som får jobba med det de älskar.

Hur ska man tänka när det går emot?

– Att det går emot för alla, även de absolut bästa. Men då gäller det att kämpa på och man måste bara ta sig igenom sådana perioder. Ibland går det åt helvete, men man får försöka se framåt och vara positiv.

Vad har du för tips till dagens ungdomar som är sugna på en framgångsrik idrottskarriär?

– Man ska komma ihåg att det är få som lyckas och det är ett mål som är svårt att nå upp till, men man ska alltid ha stora visioner. Se lite längre, inte bara nöja sig med att vara i mitten. Man måste ha högt ställda mål.

Patrik Sjöberg har aldrig utgett sig för att vara någon renlevnadsmänniska. Etablissemanget retade sig på att han rökte som aktiv och han varvade gärna ner med något glas vin. Han fick en bad boy-stämpel på sig och kallades för idrottsvärldens rockstjärna. Men resultaten talar för sig själva och det kan ingen ta ifrån honom.

Är det något under karriären som du ångrar eller kunde gjort annorlunda?

– Hur mycket som helst. Men man gör inte alltid rätt. Man får lita på sina signaler. Ibland blir det rätt, ibland fel. Jag kom längre än de flesta och kan inte tänka på sådant nu i efterhand. Jag är ganska realistisk av mig. Det som har hänt har hänt.

Hur ser ditt liv ut i dag?

– Det ser väl bra ut tycker jag. Jag gör det jag känner för. Föreläsningar och lite tv. I perioder är det lugnt och ibland är det väldigt mycket. Man kör när man behöver och tar det lugnt när man får chansen.

Hur förvarar du alla medaljer?

– Det var länge sen jag såg dem, haha.

Hur mycket tränar du i dag?

– Väldigt lite jämfört med då, men det blir väl ändå fyra-fem dagar i veckan. Men jag kan inte springa eller hoppa längre på grund av skada, men jag har ändå gjort det så att det räcker genom åren.

Hur ska svensk friidrott bli bättre?

– Jag har ingen aning, jag följer inte svensk friidrott. Har man hållit på med det själv så… jag kollar bara mästerskap, annars följer jag det inte över huvud taget. Jag har helt tappat intresset. Det finns många andra idrotter som är bättre paketerade än friidrott. Det kan bli långtråkigt.

Ditt starkaste idrottsminne utanför din egen karriär?

– Jag har aldrig varit överintresserad av idrott. Jag uppskattar alla bra prestationer och de som vågar satsa och brinner för det, men det är svårt att ranka mina upplevelser.