Dags för fajt i Köpenhamn

SPORTBLADET

Jag antar att ni är ganska många pokerintresserade runt om i Skandinavien som känner er lite som barn dagarna före julafton just nu.

Nästa vecka kommer EPT till en stad nära er och även om jag varit tillräckligt mycket i Norden för att veta att Köpenhamn ligger en bra bit från Stockholm så är det ändå så nära en av de riktigt stora turneringarna kommer Sverige. Att intresset varit på topp visar ju inte minst hur fort platserna tog slut.

Jag vet också tillräckligt mycket om Sverige för att veta att det kan vara svårt av legala skäl att hålla en EPT-turnering, men jag hoppas innerligt att ni får chansen. För, som jag sagt tidigare, ni förtjänar en.

Sverige är en av de absolut bästa pokernationerna, särskilt om man beaktar att ni är ett relativt litet land.

Hur som helst så är det en speciell känsla att vara med om en riktigt stor turnering. Man kan riktigt känna hur spänningen tätnar när spelare efter spelare anländer till kasinot med drömmen om en stor titel och en stor prischeck intakt. Samma spända förväntan som ett barn känner före julafton. Visst är det så att för de flesta spelare så blir det inte mycket mer än en kul och spännande upplevelse, alla kan inte vinna.

Inget att gräva ner sig för

Men, och det är just det som är grejen, på ett sätt spelar det på något sätt mindre roll. En förlust är inget att gräva ner sig för, fråga mig – jag har till och med åkt ut först av alla i en EPT-turnering. Man blir arg och besviken först, men det går fort att skaka av sig. Dessutom är det ju så att även om man åker ut ur huvudturneringen finns det alltid bra chanser att tjäna stora pengar på de sidospel som dyker upp runt de stora turneringarna.

Ska dessutom ge mig på att tippa en segrare, eller i alla fall nationaliteten på vinnaren, i årets EPT. Det blir en svensk som vinner i år. Det känner jag mig ganska säker på.

Greg Raymer