Att sko en fånghäst är vansinne

Ove Lind: Fång är inte en hovsjukdom

Foto: <rod>LÄSARBILD</rod>
SPORTBLADET
Kunskapen om hur man verkar en hästhov till naturlig form är tyvärr dåligt spridd, men det är ändring på gång inom bland annat hovslagarföreningen.
Foto: <rod>LÄSARBILD</rod>
Kunskapen om hur man verkar en hästhov till naturlig form är tyvärr dåligt spridd, men det är ändring på gång inom bland annat hovslagarföreningen.

Fång är inte en hovsjukdom. Om en häst får fång så är det viktigaste att så fort som möjligt återställa balansen av bakterier och mikroorganismer i mag- och tarmsystem. Så fort den akuta fasen är passerad skall hovarna verkas (utvuxet och överflödigt horn skrapas bort) så att alla felaktiga krafter och påfrestningar försvinner så att hästen kan börja röra sig igen. Hur lång tid det tar att få en fånghäst ridbar igen, går inte att säga generellt, men många fånghästar rids igen redan efter någon månad utan att det medför några framtida problem.

Att sko en fånghäst är däremot logiskt vansinne. Alla är överens om att vävnaden mellan hovväggen och resten hoven försvagas vid akut fång. Och alla är även överens om att på en skodd häst bärs i princip hela hästen vikt av hovväggen, som ju inte sitter fast på rätt sätt längre.

Så länge hoven är behäftad med formmässiga fel är det bäst att den står i vila, men så snart formfelen är åtgärdade mår hästen bäst av att röra sig precis på samma sätt som nyopererade människor nu för tiden uppmanas att så fort som möjligt komma igång och börja röra på sig.

Akut fång är en förgiftningsliknande reaktion som kan uppkomma av många olika anledningar. Vanligtvis är det någonting som hästen har fått i sig genom munnen men det kan också vara en reaktion på till exempel en vaccination eller annan injektion, (till exempel kortison). Vi ser även allt fler fångfall i samband med avmaskning.

Tyvärr är antalet fångfall där det inte går att fastställa orsaken väldigt stort och det behövs verkligen mer forskning på detta område. Akut fång är således en reaktion som sker i hästens mag och tarmsystem. Någonting händer och någonting utsöndras i blodet. Blodet cirkulerar sedan i hela hästen kropp och bör således påverka all lamelläderhud på samma sätt. Lika mycket i öronen som i hovarna. Anledningen att vissa hästar får en kvarstående deformation i hovarna efter den akuta fången, är att det har funnits felaktiga brytkrafter i hoven, på grund av onaturlig hovform, som har brutit sönder den försvagade vävnaden.

En häst som har naturlig form på sina hovar är befriad från sådana felaktiga krafter och får således inte någon deformation i hovarna. En sådan häst är bara öm i hovarna under tiden den har akut fång men springer sedan direkt vidare. Samma sak gäller faktiskt även med hästar som har drabbats av ”kronisk fång” det vill säga ”hovväggsdeformation”. Om man direkt verkar om hoven så att felaktigheterna försvinner, kan och bör hästen direkt börja röra sig på ett betydligt naturligare sätt.

Ofta väljer dom själva att springa direkt efter en rätt utförd fångverkning på villkor att den akuta fången är passerad. Detta leder inte till några som helst problem utan stimulerar bara blodcirkulationen som är helt avgörande för hur fort läkningen kommer att fortskrida. ”Kronisk fång” går alltid att verka bort och hästen kan bli helt återställd i hovarna. Däremot leder ofta den akuta fången till ökad känslighet och därmed större risk för återfall.

Även detta går att hantera genom att förändra hästens levnadsbetingelser åt det naturligare hållet.

En rätt verkad fånghäst står inte ens i ”fångställning” och får heller inte något kvarstående symptom i hovarna.

Kunskapen om hur man verkar en hästhov till naturlig form är tyvärr dåligt spridd, men det är ändring på gång inom bland annat hovslagarföreningen. De arbetar på att öka sin kunskap inom området.

Foto: <rod>LÄSARBILD</rod>

Läsarartikel

Det är fång