”Jag har ett rikare liv nu”

Christoffer Lindhe förlorade båda benen och ena armen när han kördes över av tåget – 18 månader senare simmar han mot OS

1 av 5 | Foto: THOMAS JOHANSSON
Snart 19-årige Christoffer Lindhe har simmat sedan han var sex år gammal. För ett och ett halvt år sedan blev han överkörd av tåget och när han vaknade ur koman en och en halv vecka senare hade han förlorat båda benen och sin vänstra arm. Hans goda fysik räddade hans liv – viljan av stål är på väg at ta honom till Peking och Paralympics.
SPORTBLADET

Han blev överkörd av tåget och förlorade båda benen och en arm.

Nu – 18 månader senare – är Christoffer Lindhe, 18, landslagsman.

– Mitt liv är rikare nu än före olyckan, säger han.

Det är den 15 juli 2006.

Christoffer Lindhe och hans kompisar från Ulricehamn är i Varberg för att besöka Wings & Wheels och titta på bilar, flygplan och motorcyklar. Framåt småtimmarna börjar Christoffer känns sig trött och traskar hemåt – ensam.

I närheten av tältet, som ligger i en skogsdunge mellan Varbergs hamn och Getterön, märker han att någon går bakom honom. Han känner sig förföljd.

Vad som händer därefter minns inte Christoffer.

Det enda han vet när han en och en halv vecka senare vaknar på sjukhus är att han är två ben och en arm fattigare.

”Fruktansvärt bra gjort”

Hans kropp har demolerats av ett godståg. Båda benen har krossats och ena armen slitits sönder då han släpats med tåget en bit.

– Jag hade fått ett kraftigt slag i pannan så att jag tappade minnet. Förmodligen ramlade jag handlöst och slog i en sten när jag skulle över rälsen. Sen blev jag liggande tills tåget kom, säger han i dag.

Vem som helst skulle kunna sänkas efter att ha råkat ut för en sån tragedi. Men inte Christoffer Lindhe.

Blott 18 månader efter olyckan är han landslagsman i simning och kämpar för att ta en plats i handikapp-OS. För två veckor sedan var han på upptaktsläger i Hagfors inför Paralympics i Peking.

– Det är så fruktansvärt bra gjort att man inte tror att det är sant. Han har verkligen bevisat att det går att starta direkt, det är så starkt att det inte finns ord, säger Anders Olsson, nyligen utsedd till ”Årets idrottare med funktionshinder” på Idrottsgalan.

Christoffer själv är bara tacksam att han lever. Han räddades av ett starkt hjärta och att natten var kylig så att blodflödet hölls nere.

– Det är ett mirakel att jag överlevde. Jag har simmat sedan jag var sex år och har sporten att tacka för min goda fysik.

”Svårt att förklara”

När insåg du vad som hade hänt?

– Jag fattade inte så mycket när jag vaknade eftersom jag var neddrogad.

– Det är svårt att förklara, men även om det tog lång tid innan jag insåg vad som faktiskt hade hänt så kändes det någonstans långt inne att jag hade accepterat det redan när jag vaknade.

Christoffer skrevs ut från sjukhuset kring jul 2006. Omgående startade han resan mot ett ”normalt” liv.

Vill bli ingenjör

Halvåret han hade missat i skolan tog han igen genom stenhårt pluggande – varje dag.

Christoffer, som går sista året på tekniklinjen på gymnasiet, hoppas i framtiden kunna underlätta för sig själv och andra handikappade.

– Jag vill läsa vidare till utvecklingsingenjör. Då får man lära sig att ta fram nya produkter, och då kanske jag kan hjälpa till att ta fram proteser.

Men hur simmar du med bara en arm?

– Det handlar om teknik. Eftersom jag har simmat hela mitt liv har jag vattenvanan. Jag lärde mig att simma med en arm första gången jag var i vatten efter olyckan.

– Jag vet inte hur jag ska formulera det, men det känns som att jag har ett rikare liv nu än före olyckan. Jag trivs med det mesta och kan nästintill göra allt som jag gjorde tidigare, förutom att köra moppe. Men allting annat fungerar.

– Och om fem-tio år ska utvecklingen ha gått framåt såpass mycket att jag i stort sett kan göra allt som jag gjorde förut.

Tackar familj och flickvän

Hur lyder målsättningen med simningen?

– Jag tävlar i Malmö Open 9-10

februari. Sedan får jag sätta upp mål efter det. Om det går tillräckligt bra på tävlingen finns chansen att jag får vara med i Paralympics.

Störst chans har Christoffer på 50 och 100 meter fritt. Men då måste han ner ungefär sju sekunder.

– Jättesvårt att säga om han kan nå OS. Men nu har han varit med på ett läger och vet vad som krävs. Han är på så gott humör, så nu är det bara att pusha på honom, säger Anders Olsson.

Christoffer Lindhe kan tacka ett starkt psyke och sina närmaste att han har kunnat komma tillbaka så snabbt.

– Dels vill jag tacka min familj som har stöttat otroligt, dels min flickvän Martina.

FAKTA

Namn: Christoffer Lindhe. Ålder: 18 (fyller 19 den 1 februari). Familj: Pappa Pelle, mamma Regina och flickvännen Martina (som han träffade i somras). Bor: Ulricehamn. Studerar: Tekniklinjen på Tingsholmsgymnasiet. Klubbar: Mölndals Allmänna Simsällskap (MASS) och Åsundens Simsällskap (ÅSS). Karriär: Christoffer var före olyckan rankad på 63:e plats i Sverige och åtta i Västergötland, i sin åldersklass. Aktuell: Var nyligen på upptaktsläger inför Paralympics. Siktar på att ta en plats i handikapp-OS.