Bergström: Vasen räcker snart inte till

Foto: TV4
SPORTBLADET

Netanya, Israel. Dåliga nyheter, Sarah Sjöström.

Vasen du förvarar dina medaljer i kommer snart inte att räcka när också bragdjuryn belönar din storhet.

Du får använda badkaret.

När en 14-årig Sarah Sjöström satte händerna i kaklet som Europa­mästare på 100 meter fjäril var det en av våra största skrällar på ­senare år. Monsterloppet år 2008 lyfte upp tjejen som nyss börjat elitsatsa till den svenska supertoppen, till Kallas och Ibrahimovics nivå, och där har hon bitit sig kvar genom tonår och de tidiga tjugo.

Nu befinner sig Sjöström i Israel för att på kortbane-EM ta sin 36:e, 37:e och säkert 38:e mästerskapsmedalj. Hon har sju VM-guld och sju världsrekord, varav fyra fortfarande är gällande (50 och 100 ­meter fjäril i långbana, 100 fjäril och 200 frisim i kortbana).

Ett riktmärke, en förebild, en mardröm

Efter Jerringpriset 2014 föräras världens fjärilsdrottning Svenska Dagbladets Guldmedalj, den vi kallar Bragdguldet. Med tanke på att hon under bedömningsperioden har tagit fem av sina VM-guld (tre i Doha i december 2014 och två i Kazan i augusti 2015) har ni zlatanister och U21-frälsta en tiomilaväg att vandra innan ni övertygar oss andra om att valet var fel.

Kanske åberopar ni semantiken. Bragder är ofta sprungna ur det oväntade, som Charlotte Kallas ryck i slalombacken eller Johan Olssons femmil. Kan man med den logiken hävda att årets riktiga bragd var en straffräddning i Tjeckien? Ett mål i Köpenhamn som tog Sverige till EM (den så kallade frisParken)?

Mycket ska vi hylla Sarah Sjöström för, men hennes förmåga att skrälla är inte längre en av sakerna. 22-åringen har det gångna året haft exempellösa framgångar utan att någon av de individuella medaljerna varit oväntad.

Hon har inte knockat favoriten, hon har varit den. Hon har inte chockat oss, hon har ansetts lika värdig vinnare före loppet som på prispallen efteråt. Hon har inte flugit under radarn, hon har varit riktmärke, förebild och mardröm för alla andra som velat bli bäst.

Hon är en sporthjälte

Vi på läktare och i tv-soffor har drömt om mer och skruvat upp förväntningarna tills att de liknar krav. Ändå har Sarah verkat oberörd. Hon har klivit upp på startpallen med pressen uppkånkad på sin muskulösa rygg. Hon har dykt i med den, hållit sig flytande trots den, behållit tekniken i vändningen oaktat den och exploderat i hemsimmet utan att störas av den.

Alla har trott att hon ska vinna. Sedan har hon vunnit.

I Svenska akademiens ordbok listas flera synonymer till bragd, men inget i ordalydelsen pekar på ett överraskningsmoment. Det föreslås hjältedåd, storverk, handling som förvärvar den handlande ära och berömmelse, och vi kan väl bara bocka i varenda ruta?

Du är en sporthjälte, Sarah. Du har utfört idrottsliga storverk och för det förtjänar du ära och berömmelse.

■ ■ ■

Utmärkelsen medför två smärre bekymmer.

Den första berör bragdjuryn, som har inskrivet i sina stadgar att ingen idrottare kan få guldmedaljen mer än två gånger. Regeln kan sättas på hårda prov i framtiden, för medan Zlatan Ibrahimovic (som i likhet med Ingemar Johansson genant nog aldrig tilldelats Bragdguldet) är på karriärens höst kan Sarah Sjöström utan vidare ha 13 goda år och fyra OS kvar innan hon har plaskat färdigt. I Rio de J­aneiro nästa sommar är hon vårt största guldhopp och lever hon upp till ännu en folklig förväntan borde ett andra bragdguld vara nära. Hur ska juryn sedan kunna motstå att belöna Sjöström under ett helt decennium?

Det andra bekymret berör en vas.

Sarah Sjöström hängde från början upp sina priser i gardinstången, men när den bågnade av tyngden fann hon en kruka av glas att förvara dem i. Urnan rymmer kanske tio liter, vad det blir i medaljer får fysiker räkna ut, men senast jag såg den var före Kazan och redan då närmade sig härvan av metall och tygband vasens brädd.

Efter fem medaljer i Kazan, ett bragdguld och ett par kommande medaljer

i Israel är situationen ohållbar.

Leta upp en större behållare för allt glitter, Sarah. Snart spricker vasen.