Det här är precis vad vi vill ha!

Micke Nybrink: Harper Hanovers är årets mest sevärda travhändelse

SPEL

Det blev ett fantastiskt lopp, som vanligt.

Harper Hanovers är och förblir årets mest sevärda travhändelse.

Rooney Boko var ruskig, Spring Ray enorm.

Åt vinnande Max Flukt finns det inga ord kvar för.

En holmgång över tre varv, med landets bästa långluffare utspridda på tre volter och med 500 000 kronor till vinnaren.

Konstigt, nästan ofattbart, att det bara körs ett sånt lopp om året. För visst är det här exakt vad vi som spelar och älskar travet som sport vill ha? Harper Hanovers (V75-7) bjöd, precis som vanligt, på dramatik, fart, blod, svett och tårar och i slutet stod hjälten där som segrare, som i sagan eller filmen. Happy End. Snörvel, snyft och kramar.

Vad det gäller tårarna var det inte långt borta att jag själv grät en skvätt av lycka när Max Flukt lyckades med det omöjliga.

”Konsten att köra livet ur en häst”

Att i sin åttonde start i livet springa 14,3/3140 känns overkligt. Att han dessutom gjorde det på det sättet? ja, Kent Knutsson körde INTE någon smygare precis? Han ”passade på” att anfalla i tredjespår så fort en kurva uppenbarade sig. Vi fick en lektion i ”konsten att köra livet ur en häst”. När Max svängde ut på sista bortre tänkte jag: Stackarn, nu får de kalla in en bår för att få honom av banan.

Men istället tog han emot Spring Ray, slogs som om det gällde livet och höll undan till säker seger. Jag tror inte att någon på hela Solvalla var oberörd. Det här var stor sport och det kändes oerhört rättvist och befriande att han fick vinna.

Hoppas att ni också hittade Arn

Raka motsatsen: Sweden Cup vanns av Bellman Töll och visst är han en gudabenådad travare. Men själva loppet var Harpers raka motsats. Ledningen i kallblodstempo och säkert undan på speed och det här kan bara ha varit kul för dem som spelat och kretsen kring hästen.

Liret: Hoppas ni tog rygg på mitt dunderdrag, Arn gav 5,08 och mordvinnaren King Cobra vann med en fnysning från dödens.

Passas nästa gång: Skulle kunna skriva en roman under den här rubriken, men okej, här är några: Eli Sea höll tappert i dödens, hade såklart vunnit lätt från spets. Hot Tub kämpade strålande i ingenmansland och fick stryk på målfoto och Toamasina avslutade med 1.11 sista 800 i spåren. Hon kan väl omöjligt förlora i nästa start? Och så var Spring Ray och Rooney Boko, båda två, femstjärniga bakom Max Flukt.

Floppen: Franske Jardy vrålades ut som fruktansvärt överlägsen på många håll men jag vägrade gå i fällan. Hästen värmde som en kratta, ungefär Kesaco Phedo förra året, och i loppet kom galoppen 1500 kvar. Att han kom så långt, det var den enda överraskningen.

Jag pratade med franska journalister efteråt och de menade att Jardy aldrig funkar med skor. Och det som inte skulle spela någon roll, sas det. Har vi hört den förut??

Micke Nybrink