VM hade allt – SVT glömde det mesta

Patrik Brenning

Sjögren: Skämdes SVT för sin krönika?

helskärm

Det fanns historiska berättelser, obeskrivliga känslor och osannolika framgångssagor.

VM i Brasilien hade allt.

SVT glömde det mesta.

Visst blev man varm i hjärtat när SVT:s VM-vinjett spelades för första gången igen sedan den där sagolika sommaren i Brasilien. Mästerskapet som hade allt och lite till.

Valde ingen historia alls

Den osannolika pressen på Brasilien och det historiska fiaskot i VM-semifinalen mot Tyskland.

Neymars påtvingade roll som frälsare redan som 22-åring – men tragiska uttåg med ryggskadan i kvartsfinalen.

Leo Messis resa som slutade med att argentinaren var en liten målchans, en enda lite vristträff från att för evigt skriva in sig som historiens bäste spelare.

22-årige Mario Götzes svek mot Dortmund som slutade med att tysken frälste en hel nation.

Så vilken av dessa fantastiska historier skulle SVT välja till sin VM-krönika? De valde ingen alls.

Några av mina första idrottsminnen är inte tävlingarna i sig. Det är SVT:s krönikor. Från 1994 och framåt tittade jag ut datumen för krönikorna långt i förväg, såg till att föräldrarna hade färska videoband och spelade sedan in allt. VM-, EM- och årskrönikör. Så fort jag sedan var sjuk och hemma från skolan öppnade jag luckan under tv:n, bläddrade bland banden och plockade fram en favorit.

Skämdes SVT för sin krönika?

VM 94 med Sveriges sagolika bronsresa samt divorna Stoichkov, Hagi och Romario. VM 98 med Ronaldos historiska tv-spelskollaps och Zinedine Zidanes stora avtryck i fotbollshistorien. Eller senast när Andres Iniesta satt ner med SVT och i en lång intervju tog oss genom hans VM fram till finalen, segermålet och hyllningen till döde vännen Dani Jarque.

SVT Sportens största avtryck har, oavsett hur högt Glenn Strömberg lyckas skrika, alltid varit deras krönikor för mig. Därför var det med stor förvåning jag i eftermiddags plötsligt läste att det skulle sändas en VM-krönika. Klockan 21:45 en måndag. Helt oannonserat.

Skämdes SVT för sin krönika eller varför försökte de tillsynes dränka den i sin tv-tablå? Ville de bara spela av Björn Nordlings alster och sedan gömma den i arkivet? Hade jag varit tolv år och missat att spela in krönikan hade jag blivit gråtfärdig. Hade jag varit tolv år och lyckats fånga den är jag ändå inte säker på att jag hade blivit mycket lyckligare.

För det var bara en timmes upprepning. En timmes redovisande av resultat, mål och matcher. Allt vi redan visste. Var tog känslorna vägen?

VM-kungen fick inte ens en biroll

När vi talar om VM 2014 om 20 år kommer vi berätta om Brasilien. Om Neymar. Om Tysklands osannolika kross. Trots det fick vi bara en kort, kort intervju med Neymar. En stunds bedrövelse med David Luiz. Och en stel presskonferens fylld med klyschor från VM-hjälten Mario Götze. VM-kungen Manuel Neuer fick inte ens en biroll i krönikan.

Det känns som SVT struntade helt i det här. Det känns som Björn Nordling knappt fick några resurser att jobba med. Det känns som om de tog fram sina matchsammandrag och lade upp dem på rad. Enkelt, billigt, snabbt.

Jag hade önskat en röd tråd. Jag hade önskat en berättelse. Jag hade önskat att en Neymar, en Mario Götze eller en Leo Messi satt ner med det perspektiv till turneringen vi nu alla fått och berättat om sina minnen och känslor.

Det finns sådana intervjuer. Jag har sett sådana intervjuer. Men de var kanske för dyra att köpa in. För kostsamma att satsa på. Eller så var SVT för stolta för att ta in någon annans material. Men vi kunde väl då åtminstone ha fått en Celso Borges som ju suttit och väntat ute på Karlberg hela hösten?

SVT har gjort många historiska krönikor som gett mig gåshud och på allvar präglat min barndom. Det här kändes som en billig ursäkt till krönika. Som ett för långt Sportnytt. Det är inte värdigt SVT.