”Gud vill att jag vinner”

Goran rena predikanten efter semisegern

1 av 4 | Foto: AP
TACKAR HÖGRE MAKTER Det tog tre regndränkta dagar, men till slut lyckades Goran Ivanisevic besegra Tim Henman. I finalen väntar världstian Pat Rafter för kroaten som just nu känner sig oslagbar: "Gud har bestämt att jag ska vinna i år."
SPORTBLADET

LONDON

Han kastade sig raklång på rygg, sträckte armarna mot skyn, gjorde korstecknet och kysste himlen.

Goran Ivanisevic tackade Gud för ett wild card till Wimledon, tackade för finalplatsen, tackade Honom för att han haft vänligheten att skicka ner några regnskurar vid lämpliga tillfällen.

Sen tog Goran och sågade John McEnroe mitt itu.

I en av BBC:s sändningar påstod den bitske McEnroe att "Goran bara hade ett slag, serven, och att han därför aldrig kan vinna Wimbledon".

Den snart 30-årige kroaten hörde detta och bar orden med sig ut till den flera gånger avbrutna semifinalen mot Tim Henman i går.

Goran returnerade bättre än på länge, bröt Henman till 5-3 i avgörande set - och servade sen hem den dramatiska matchen.

Efter slängkyssar till Gud blev det tasksparkar till McEnroe.

- En gång var McEnroe min idol. Det var som tennisspelare. Som person är han värdelös, ingenting duger åt honom, sa Goran Ivanisevic.

Och fortsatte:

- Jag måste alltså vara ett geni. Jag har bara ett slag, ändå har jag vunnit 21 turneringar - varav några på grus - och gått till final i Wimbledon för fjärde gången.

Nå, Gud är större än John McEnroe.

Goran Ivanisevic lät plötsligt som en predikant när han skulle förklara miraklet i Wimbledon.

Hur kan en man som knappt vunnit en match på två år och som generöst tilldelats en friplats i turneringen plötsligt vara i final?

"Gud sände mig regn när jag bad om det"

- Därför att Gud har bestämt att jag ska vinna i år. Han har varit med mig hela tiden. I fredags när jag bad om regn så sände han regn. När jag bett om styrka har han givit mig styrka, var Goran Ivanisevics förklaring.

Den tron måste vara en ovärderlig tillgång för Goran Ivanisevic i dagens final mot Pat Rafter.

Kroaten känner sig oslagbar, skyddad av en högre makt, på en förutbestämd vandring fram mot den hägrande Wimbledontiteln.

Ingen coach, ingen dagsform, inga taktiska knep, inga vidskepliga ritualer kan matcha en sådan tilltro till de rådande omständigheterna.

Det är så man börjar undra själv var Goran får kraften ifrån.

Han slog två dubbelfel när han skulle serva hem matchen.

Nerverna slingrade sig utanpå den vita Tacchini-tröjan, och på sin andra matchboll missade han på nytt förstaserven.

- Då kändes det som om armen vägde tio kilo. Jag visste inte vad jag skulle göra, sa Goran Ivanisevic.

Vad han gjorde var att slå serveess på andraserven.

Osannolikt.

13 000 åskådare på centercourten och några miljoner britter framför tv-apparaterna fick se Tim Henman vika ner sig på nytt

Besvikelsen är förstås stor i Storbritannien i dag.

Men det är kanske inte mer än rätt att en engelsman blir offer för det engelska vädret?

Hade matchen fortsatt när den började i fredags hade Henman med största säkerhet vunnit.

- Att hålla på och spela en match över tre dagar... jag vill aldrig vara med om det igen. Det kändes konstigt att komma in och bara spela fyra game. Men jag är inte sänkt på något sätt. Jag hade inte kunnat göra bättre ifrån mig, sa Tim Henman.

Vem vågar nu tippa finalen mellan Ivanisevic och Rafter?

Australiern är favorit, men Goran har varit underdog i varenda match hittills och kommer att få starkt publikstöd i dag.

Dessutom har han alltså Gud som dubbelpartner.

Partner saknade emellertid Venus Williams på den traditionella Wimbledonbalen i går kväll.

Det är kutym att herr- och damsingelvinnarna dansar med varandra (som Björn Borg och Chris Evert alltid fick göra), men Venus Williams hade som sagt ingen kavaljer redo i går.

- Det är hårt på marknaden, ibland tvingas man dansa ensam, skojade hon efter sin andra raka titel.

Venus var för stor, stark och säker för 19-åriga yrvädret Justine Henin. 6-1, 3-6 och förkrossande 6-0 i sista set. Allt var över på 68 minuter.

Hon sa ingenting om Gud. Däremot spelade hon som en sådan.

Peter Wennman