Lindstedts flasktrick

Skruvar på vattenflaskan efter varje klunk: ’Ser så jävla dumt ut’

1 av 2 | Foto: FOTO: BILDBYRÅN
skrockfull ”Jag vore korkad om jag slutar nu, va?”, säger Robert Lindstedt om att vrida på vattenflaskan.
SPORTBLADET

LONDON. Det är inte bara Rafael Nadal som gör märkliga saker med sina vattenflaskor under sidbytena.

Håll ett öga på Robert Lindstedt i dagens dubbel­final.

För att lyckas i Wimbledon vrider han på flaskan mellan varje klunk.

– Jag vet att alla skrattar åt mig, men ni ser ju att det funkar, säger 33-åringen.

Robert Lindstedt och Horia Tecau fick inte spelet att stämma men bestämde sig för att ge samarbetet en sista chans i Wimbledon och förturneringen i 's-Hertogenbosch.

Sedan dess har de inte förlorat en match.

– Det är sjukt, men vi har spelat perfekt dubbel, säger Robert Lindstedt.

33-åringen ser slutet på karriären och hade gett upp hoppet om att få spela en Grand Slam-final, men i dag kan han lämna centrecourten som Wimbledon-mästare.

– Det här är för stort för att fatta. Det låter konstigt, men jag känner mig för liten för det här. Sömnlösa nätter har jag tänkt på att hur det skulle vara att spela final i Wimbledon. Det händer nu. Jag lever min dröm, säger Robert Lindstedt.

Vridit sedan 2008

Förhoppningsvis kan hans vattentrick hjälpa det svensk-rumänska paret att vinna finalen mot Jürgen Melzer och Philipp Petzschner.

Lindstedt är skrockfull och började vrida på vattenflaskan 2008. Då lyckades han bättre än någonsin och gick till kvartsfinal med sydafrikanen Kevin Anderson vid sin sida.

Sedan dess har han fortsatt med sin ritual – men bara i Wimbledon.

– Jag vore korkad om jag slutar nu, va? Ni ser ju att det funkar, säger Robert Lindstedt och flinar.

Finns det någon förklaring till varför du håller på så där?

– Nä, jag vet inte varför. Det ser så jävla dumt ut. När jag sitter där och ser tv-­kamerorna vet jag att alla skrattar åt mig. Jag kommer väl bli inlagd på psyket när jag kommer hem. Ja, när jag landar i Köpenhamn väntar de med en tvångs­tröja. Vi idrottsmän kan vara otroligt störda, säger Robert Lindstedt.