Robin uppträder som en förlorare

Holm: Fortsätter
han med det är han chanslös mot Federer

SPORTBLADET

Robin Söderling slog David Ferrer och har fortfarande chansen att gå vidare från gruppspelet i Mastersslutspelet.

Problemet?

Han uppträder som en förlorare.

Fortsätter han med det kommer han att vara chanslös i den avgörande matchen mot Roger Federer.

Söderling var tvungen att besegra David Ferrer för att kunna nå semifinalen i O2 Arena i London och västgöten gjorde vad han skulle. Han vann med 7-5, 7-5, säkrade 200 ATP-poäng och borde ha varit mycket nöjd med sitt dagsverke.

Det var han inte.

Han slog sig inte för bröstet, knöt inte näven i luften.

Robin Söderling pressade inte ens fram ett leende, trots att han borde.

När segern var en millisekund gammal vände han sig i stället mot bänkraden med coachen Magnus Norman, tränarvikarien Johan Kareld, flickvännen Jenni Moström och naprapaten Niclas Lantz.

Brukar inte leverera bibelcitat

Jag höll på att sätta kålpuddingen i halsen för precis som TV10:s expertkommentator ”Fidde” Rosengren tyckte jag att han skrek:

– Fan, vad dåligt!

Det gjorde han inte, om du frågar Robin Söderling själv. Torbjörn Ek, vår man i London, gjorde det.

”Fan, vad skönt”, skulle det vara.

Jag vet inte om jag hörde fel eller om Söderling korrigerade verkligheten en smula, men jag har följt västgöten som en leverfläck och vet att han inte brukar leverera bibelcitat i de ögonblicken.

Det är ett problem. Robin måste tillåta sig att vara nöjd och glad efter en seger även om spelet inte fungerar hundraprocentigt, som i går kväll. Då såg han, helt utan anledning, ut som om han druckit pressad citron i sidbytena.

Typen som aldrig blir riktigt nöjd

Det var trots allt en världssjua som stod på andra sidan av nätet. David Ferrer må vara bäst på grus, men precis som de övriga sju singelspelarna har han förtjänat sin plats i slutspelet.

Segern är det enda som räknas.

Det spelar ingen roll att bollträffen inte är den bästa, att han inte har marginalerna på sin sida, att tanken är snabbare än fötterna och att antalet oprovocerade misstag är betydligt högre än antalet ”winners”.

Robin Söderling vet det, men är typen som aldrig blir riktigt nöjd. Det är hans främsta styrka och främsta svaghet som tennisspelare, och på presskonferensen medgav han att han var förbannad på sig själv.

Det måste ha varit riktat till dem som inte såg matchen. Vi andra tvingades se en vinnare uppträda som en förlorare. Robin skakade så mycket på huvudet att han riskerar att vakna upp med en lindrig hjärnskakning. Inte ens när han säkrade första set med en fantastisk forehandpassering visade han någon glädje.¨

Slog med racket – tråkigt att se

Jag önskar att han knutit näven, men i stället gick han raka vägen till bänken och drämde spaden mot racketbagen. Det var så tråkigt att se, för utav glädje bygger man inte bara musik utan även idrottslig framgång.

Söderling måste lära sig att vårda sitt kroppsspråk, att sända rätt signaler oavsett vad han känner och hur han mår.

Ändrar han inte attityd har jag en känsla av att han kommer att vara chanslös mot Roger Federer i den sista gruppspelsmatchen, men chansen finns.

Robin Söderling har överraskat förr och kan ta sig till semifinalen i Mastersslutspelet, precis som i fjol.

Bara det är något att glädjas åt.

Fan, vad bra!

FOTNOT: Matchen mot Roger Federer spelas torsdag eftermiddag, med start cirka 15.00. Den sänds direkt på TV 10.