Aftonbladet
Dagens namn: Henrietta, Henrika
STÖRST I SVERIGE - 3,5 MILJONER LÄSARE VARJE DAG

Hästägare – tålmodiga och fåfänga

Vad krävs av en hästägare?

Pengar och tålamod.

Framförallt tålamod.

Pengarna rinner mellan fingrarna varje månad allt medan hoppet om stjärnhästen frodas.

Jag tillhör själv kategorin hästägare som väntar, drömmer och fantiserar.

Jag är nyfiken och vill veta allt om min häst. Det är möjligt att det är jobbigt men ”mina” tränare har i alla fall haft den goda smaken att inte säga något om det.

Annat var det förr, då vågade hästägarna knappt ringa tränaren för att höra hur läget var med dyrgripen. De stod med mössan i hand och betalade glatt månadsavgiften. Så stor var respekten.

Tiderna har förändrats, som tur är. Idag är det ägarens marknad. För att överleva är det viktigt att tränarna är moderna och ser sig själva som företagsledare. De måste ägna sig lika mycket åt kundvård som hästvård. Är man inte nöjd med sin bank, försäkringsbolag eller tandläkare byter man helt enkelt. Detsamma gäller med tjänsten träning av travhäst. I dessa tider när det är svårt att hitta nya hästägare är självklart kunden viktigare för tränaren än tränaren är för kunden.

- Kunden är aldrig en störande del av arbetet utan skälet till att jag har ett, sa Svante Båth en gång.

Helt rätt.

 

Vi är fåfänga varelser

Samtidigt kan vi ägare säkert vara rätt påfrestande också. Vi är fåfänga varelser. Vi vill gärna höra vackra ord om hur bra vår häst är, att det bara var otur i loppet och att nästa gång, då jäklar, då tar vi dem. Den enkla fällan får dock inte tränaren gå i. En rak och ärlig kommunikation är bäst för alla parter.

Det räcker att vi i hemlighet smider planer om Elitloppet, tränaren måste försöka hålla oss på jorden med kalla fakta. De måste även se till att vi stannar inom sporten trots att det visar sig att just vår bäbis skulle passa bättre på Täby. Finns det hjärterum finns det nya boxar att fylla.

Vi ägare bör vara optimistiska realister, ha förhoppningar men låga krav. Mitt låga krav har alltid varit att hästen ska trava hela vägen och komma hel i mål. Ni som har häst vet hur svårt det är att uppfylla det kravet?

 

Hästar är inte aktier

De som väljer det härliga livet som hästägare ska ändå ha med sig att chansen att hästen faktiskt går med vinst inte är så stor. Man ska ge sig in i affären med inställningen att det är pengar man har råd att förlora.

Se det som en hobby. Tennis, golf och dykning är också kostsamma fritidsaktiviteter. Skillnaden är bara att hästägande är en hobby där chansen att bli rik faktiskt existerar.

Man köper en livsstil. Jag har svårt att förstå dem som aldrig besöker sin häst eller inte ens försöker vara på plats när hästen startar. Då behandlas hästarna som aktier. Skillnaden är att aktier inte haltar. Eller jo, de kan de ju faktiskt på sätt och vis visst göra?

 

Glädje och besvikelse

Att följa en häst från föl, via premielopp och kvallopp till första starten – det är en härlig känsla som är värd så mycket mer än en aktie eller en lott. Spänningen i kombination med kontakten med djuret och människorna i hans vardag, det är ju det som är tjusningen. Glädjen när det går bra, besvikelsen när det går illa. Den aktive ägaren lär känna massor av människor han eller hon annars aldrig skulle ha mött. Man blir del av en väldigt speciell värld.

Slår drömmarna in väntar besök i vinnarcirklar, inbjudningar till storlopp och glänsande prisbucklor.

Men – jag lovar – lopp 10 en torsdag på Örebrotravet kan kännas som en Elitloppsfinal när DIN häst sveper förbi konkurrenterna på upploppet. Känslan av att vara en vinnare slår det mesta. Även om det inte var du själv som sprang

?

Åsa Elmroth