Sveriges 10 största medaljhopp i VM

Sportbladets Kristoffer Bergström: Vi har ett förbannat roligt VM framför oss

SPORTBLADET

Efter första åket satte nätredaktören igång:

”Kristoffer, det här måste vara det bästa ett svenskt slalomlag någonsin presterat”.

Nåväl, vi kan väl nöja oss med att det var förbannat superkul?

Jag skulle ha åkt till Schladming i går. Biljetten var bokad, raggsockorna packade. Men tröttheten smög sig på och högen av andra uppgifter kändes aggressivt hög. Och de där österrikarna hade ju vunnit fyra år i rad, så någon framgång var väl inte att hoppas på?

Nä, jag avbokade biljetten.

Nu sitter Sveriges mest korkade sportjournalist, själva antitesen till bläckfisken Paul, vid sitt tangentbord i Stockholm och ångrar sig.

Sjuuukt, vilken insats laget gjorde. Vem hade vågat hoppas på raden 1-2-11-12-19-20 efter första åket och 2-3-6-7 efter andra? Vi visste vad Hargin och Myhrer kunde, men vem hade trott att Axel Bäck hade den kvaliteten i sig? Jens Byggmark?

Vem hade trott att österrikarna skulle kolla avundsjukt åt vårt håll?

Vi ska dra växlar av det här. Vi ska inte muttra med gubbrösten att det är på VM det gäller. För Schladmings bana liknar absolut den i Garmisch. Och är formen god nu kommer den sannolikt vara det om tre veckor också.

Så låt oss skratta. Dumjubla. Jag vet ärligt talat inte om nätredaktör Jörgen har rätt i att förstaåket var det starkaste ett svenskt slalomlag någonsin gjort, men just nu vill jag inte titta bakåt.

Vi har ju ett förbannat roligt VM framför oss.

FAKTA

Sveriges tio största medaljhopp i VM:

För 26 år sedan plockade Ingemar Stenmark och gänget fyra topp-tio-placeringar i samma tävling.

I går var vi bättre.

När Myhrer, Hargin, Byggmark och Bäck körde in bland de sju främsta i Schladming skickade de ett budskap som överröstade dånet från 50 000 österrikare:

VM, nu anfaller vi!

1. André Myhrer, slalom (1-2-2 som bäst i vinter)

OS-bronset var en knall, men den fick Myhrer att växa. I dag behärskar han flacka och branta partier, klarar stabila toppåk och vilda satsningar. Allt annat än pallen är en besvikelse i Garmisch.

2. Maria Pietilä Holmner, slalom (1-4-5 som bäst i vinter)

Vad har hänt med storslalomspecialisten som skulle ha slalomen vid sidan om? PH kör tekniskt och i storslalom har det blivit för tamt, medan allt stämmer i slalom. Räkna med att Maria minst dansar in bland de fem främsta.

3. Anja Pärson, super G (2-5-19 som bäst i vinter)

Hon kallade sig själv "gammkärringen" redan i fjol och inledde vintern som om hon vore förtidspensionerad. Men nu är Anja tillbaka och med en portion tävlingsglöd kan karriärens tolfte VM-medalj vara i hamn.

4. Anja Pärson, störtlopp (2-6-9)

… och varför inte den trettonde? Kapaciteten i störtlopp är precis lika hög som i super G.

5. Mattias Hargin, slalom (3-3-7)

Ser inte ut som en guldkandidat, men pallen är inom räckhåll varje tävling.

6. Anja Pärson, superkomb (Ej kört i vinter)

Normalt en paradgren, men för medalj måste slalomen lyfta till en högre nivå.

7. Therese Borssén, slalom (5-6-7)

Efter alla problem på väg uppåt igen. Ingen VC-pallplats på snart två år, ska det vända i Garmisch?

8. Jens Byggmark, slalom (7-9-14)

Andraåket i Schladming visar vad han har i sig. Kan han segla vidare på hybrisen?

9. Patrik Järbyn, super G (7-17-28)

Två hjärnskakningar på ett år - men det smäller också på andra håll. Imponerande i vinterns super G.

10. Patrik Järbyn, störtlopp (7-64-DNF)

Bara ett godkänt resultat i störtlopp, men desto starkare körning på träningarna.