Tillbaka – för att bära landslaget

Då var höjdpunkten att slänga sopor – nu går PH för VM-medalj

var skadad i nio månader Det var i januari i år som Maria Pietilä Holmner under en tävling i Hinterriet slet av sitt ena korsband. Vägen tillbaka har varit lång – men nu har hon siktet inställd på ädla medaljer i VM som avgörs i februari nästa år.
var skadad i nio månader Det var i januari i år som Maria Pietilä Holmner under en tävling i Hinterriet slet av sitt ena korsband. Vägen tillbaka har varit lång – men nu har hon siktet inställd på ädla medaljer i VM som avgörs i februari nästa år.
SPORTBLADET

Hon kunde inte se sina­ konkurrenter på tv, knappt slänga soporna och inte lyfta sitt ben.

Nu är Maria Pietilä Holmner, 26, tillbaka – och ­redo att bära laget på ­sina axlar.

– För några år sedan ­hade jag tyckt att det var jättejättejobbigt, säger ­alpinstjärnan.

”Det är Maria som kommer att bära damlaget”. ­Orden kommer från experten Stig Strand och hade skapat en storm för något år sedan. Nu tar Maria Pietilä Holmner emot dem med ett leende.

– Jag tycker det är lite kul ändå. Jag ser det inte som att jag ska göra alla resultat. Det hoppas jag ju så klart, men det är inte så att jag tänker att nu när Anja är borta så ska jag vara någon slags… jag vet inte. Jag är inte den som kliver fram och ­ bara ”wow, titta på mig”.

”Kände: ’Hjälp’”

Har du blivit bättre på att hantera press?

– Press är inte min melodi. Men säger han en sådan här sak ser jag det som att det är kul att han tror på mig, mer än att känna pressen. För några år sedan hade jag tyckt att det var jättejättejobbigt.

Premiären i Sölden blev en besvikelse. Men den är glömd nu. Likaså korsbandsskadan som höll 26-åringen borta från åkningen i nio månader.

– I början kunde jag inte ens lyfta benet från golvet och jag kände bara ”hjälp”. Dagens höjdpunkt var att kasta soporna femtio meter från mitt hus, säger Pietilä Holmner och fortsätter:

– Att se tävlingar på tv var verkligen: ”Nej!”. Jag brukade stänga av. Jag ville ha ett break och jag tror att den här tiden varit bra för mig. Jag njuter verkligen av att vara tillbaka, så jag försöker ta med mig det, i stället för att ­tänka på hur tung premiären kändes.

”Inget dumt mål”

Det stora målet är VM i Schladming i februari. Då hoppas Maria PH var till­baka i toppform – och på pallen.

För något år sedan hade hon kanske inte vågat säga det. Det gör hon nu.

– Jag har tagit både ­slalom- och stor­slalommedalj, då tycker jag inte att det känns dumt att man ska säga att man ska ta en medalj.

18 januari: Vid tredje träningsåket i österrikiska Hinterriet kom Maria PH in sent i en sväng, skidan stack i väg och kraschen var oundviklig. Snabbt konstaterades det ­värsta: korsbandet var av och säsongen var över.

”Jag förstod på en gång att det var kört. Men jag kände ­direkt att jag ska komma till­baka”, sa Pietilä Holmner då.

27 oktober: Gör comeback i världscuppremiären i Sölden. Maria PH hittade inte åkningen och slutade på en 35:e plats, 5,19 sekunder efter den snabbaste åkaren. Det var blott andra gången hon missade ett andraåk i storslalom ­under de senaste sju åren.

”Mitt mål var att komma dit och göra en start och känna att jag är med igen och att knät håller. Sen gick det inte som jag förväntade mig och det är så klart jättebesviken över. Men det känns skönt att bocka av den där starten och gå vidare.

FAKTA

Slet av sitt korsband

18 januari: Vid tredje träningsåket i österrikiska Hinterriet kom Maria PH in sent i en sväng, skidan stack i väg och kraschen var oundviklig. Snabbt konstaterades det ‧värsta: korsbandet var av och säsongen var över.

”Jag förstod på en gång att det var kört. Men jag kände ‧direkt att jag ska komma till‧baka”, sa Pietilä Holmner då.

27 oktober: Gör comeback i världscuppremiären i Sölden. Maria PH hittade inte åkningen och slutade på en 35:e plats, 5,19 sekunder efter den snabbaste åkaren. Det var blott andra gången hon missade ett andraåk i storslalom ‧under de senaste sju åren.

”Mitt mål var att komma dit och göra en start och känna att jag är med igen och att knät håller. Sen gick det inte som jag förväntade mig och det är så klart jättebesviken över. Men det känns skönt att bocka av den där starten och gå vidare.