Skid-VM för handikappade intresserar mig inte

Peter Wennman: Jag borde sagt att de är jätteduktiga allihop

SPORTBLADET

Det ringer en man och frågar om jag möjligen känner till att det just har avgjorts ett VM på skidor i Sverige.

Tonen är provocerande och lätt hånfull, jag anar att här är det trubbel på gång, här är det nån som tydligen sitter med trumf på hand.

- Nej, det visste jag inte, svarar jag.

Efter en harang om hur många sidor Sportbladet tillägnat guldhjälten Thobias Fredriksson i torsdagsnumret kommer det så:

- Vi har faktiskt haft VM på skidor för handikappade i Sollefteå. Varför har ni inte skrivit någonting om det? Varför ignorerar ni oss? Kan du svara på det?

Jag säger att han måste fråga mina chefer. Jag har ingen talan i ärendet.

Alla är hjältar

Jag har en personlig synpunkt, men den är i högsta grad helt personlig och den vill han nog i alla fall inte höra.

- Jo, framhärdar mannen.

- Skid-VM för handikappade intresserar mig inte, svarar jag.

Det är naturligtvis ett politiskt inkorrekt svar.

Jag borde sagt:

"Dom är ju jätteduktiga allihop och tänk vilka prestationer dom gör, men vi har nog inte haft resurser att bevaka tävlingarna. Vi ska givetvis skärpa oss".

Men jag valde att vara ärlig.

Skid-VM för handikappade intresserar mig inte.

Hur kommer nu detta att tolkas?

Som att jag är kallhjärtad, arrogant, fientligt inställd till människor som inte är hundraprocentigt perfekta atleter?

Att jag har nåt emot handikappade?

Att jag vill undanhålla dem ett rikare liv?

Så är det givetvis inte.

Däremot förbehåller jag mig rätten att uppskatta vilka idrottsprestationer jag vill - och jag avskyr den förljugna, hurtfriska hjältestämpel som står tryckt över ordet handikappidrott.

Ingen kan ju nånsin vara dålig. Så är det bara. Alla är hjältar. Därmed sätts hela den idrottsjournalistiska bedömningsskalan ur spel. Du skriver positivt - med en pistol mot pannan.

Stora klasskillnader

Tvärtemot vad mannen i telefonen tycker så anser jag att handikappidrott har fått mycket utrymme i svensk media. Vi hyllar våra medaljörer och klappar samvetsömt i händerna när nån tar guld i en klass med sju deltagare - och vi beundrar, helt korrekt, fartfantomerna i sina trimmade, hypermoderna, svindyra rullstolar.

Problemet är att de flesta av världens miljoner handikappade inte ens har råd med ett par kryckor.

Inte i nån annan sport är klasskillnaderna större.

Jag kan tycka det är en fantastisk prestation av en kille att springa 100 meter på 10,7 med en specialgjord stålskena som protes på det ena benet.

Men väldigt många skulle vara glada om de hade nån protes överhuvud taget.

Freak-show på simtävling

Inget idrottsevenemang, nånsin, har gjort mig mer illa berörd än en simtävling i Borlänge för ett antal år sen. Som en slags uppvisning mellan två lopp slängdes (ja, bokstavligen) två mycket korta flickor i bassängen. De hade små, små stumpar till armar och ben.

Flickorna plaskade frenetiskt och tog sig sakteliga framåt i vattnet.

De två 25-meterslängderna tog en evighet. I början klappade den fullsatta simhallen händerna, men det blev allt tystare, allt pinsammare, allt mer uppenbart för var och en att det hela var en katastrof.

Ordet freak-show nästlade sig in i hjärnan.

Vad ville man visa? Att även handikappade kan simma? Att de kan vara riktigt duktiga?

Jag glömmer det aldrig.

Nå, tillbaka till skid-VM för handikappade.

Efter att ha undersökt saken närmare visade det sig handla om VM i längdåkning för utvecklingsstörda, ingående i Sollefteå Winter Games.

Numera måste nämligen de förståndshandikappade arrangera egna tävlingar. De får inte vara med i stora handikapp-VM efter det skandallösa fusket i OS för två år sen.

Fyra nationer i startlistan

Det var då de spanska basketspelarna låtsades vara utvecklingsstörda. När de kom hem var de plötsligt fullt friska.

Detta VM i längd i Sollefteå hade fyra nationer (Sverige, Polen, Ryssland och Japan) i startlistan. Nej, fel, det var fem. En ungrare kom också. Ett 25-tal deltagare sammanlagt. Svensken Leif Karlsson tog tre guld och ett silver. Bra gjort av honom.

Karlsson kommer från Örnsköldsvik.

Precis som mannen i telefonen, förresten.

Peter Wennman