Medicinen som splittrar skidvärlden

Björgen överlägsen igen – då tog dopningsryktena ny fart

Marit Björgens astmamedicin väcker stark debatt. Men medicinska experter är överens om att den inte är prestationshöjande.
Foto: Andreas Bardell
Marit Björgens astmamedicin väcker stark debatt. Men medicinska experter är överens om att den inte är prestationshöjande.
SPORTBLADET

HOLMENKOLLEN. Marit Björgens bruk av astmamedicinen Symbicort Turbuhaler väcker stark debatt.

Men den medicinska expertisen är ening – den har ingen som helst prestationshöjande effekt.

– De som klagar är okunniga, säger dopningsexperten Arne Ljungqvist.

– Vi kan inte solka ner hennes stora stund i VM, säger svenska landslagets läkare Magnus Dyborn.

I går tog Marit Björgen sitt andra guld på VM. Hennes överlägsenhet satte åter fart på debatten kring hennes astma och bruk av astmamedicin.

Inte minst i Sverige där frågan togs upp i SVT:s Vinterstudion och mängder av läsare på sportbladet.se skrev dömande kommentarer.

Sportbladet var i går i kontakt med flera medicinska dopningskunniga experter för att reda ut begreppen kring Symbicort Turbuhaler, som Marit Björgen har dispens för att använda.

Astmamedicinen innehåller två verkande substanser: budesonid och formoterol.

”Kan bli groggy”

Det första ämnet är kortison och tillåtet att använda, det andra är en beta-2-stimluerande substans, som verkar luftrörsvidgande. Den finns på Wadas lista över dopningspreparat, men har enligt Arne Ljungqvist, vice president i Wada samt Kai-Håkon Carlsen, professor från Norge och Sveriges landslagsläkare Magnus Dyborn ingen prestationshöjande effekt.

– Jag har varit med och lett en översyn av alla studier på beta-2-stimulerare och det finns högsta bevis på att de ej har någon effekt, säger Kai-Håkon Carlsen.

– För att använda Symbicort måste åkaren ha dispens. För det krävs att man har en medicinsk historia med klassiska astmasympton, att man visar en nedsatthet vid ett lungfunktionstest och så mäter man retbarheten i lungorna, säger svenska landslagets läkare Magnus Dyborn.

Det handlar om att medicinera en person med astmaproblem och ge personen normala förutsättningar.

– Man blir inte bättre än bra. Det är omöjligt. Det går inte att vidga andningsvägarna mer än till normaltillståndet, säger Arne Ljungqvist.

Går det att ta jättemycket Symbicort och höja sig av det?

– Nej. Då skulle alla spreja sig själva och bli bättre. Tvärtom får man bara bieffekter då. Man kan bli groggy.

Fick försvara sig

Kai-Håkon Carlsen är den läkare som medicinerar Marit Björgen.

– Hon tar en dos morgon och kväll i förebyggande syfte. Hon började använda astmamedcin för fyra–fem år sedan, säger han.

Marit Björgen fick efter gårdagens seger försvara sig för att hon använder en medicin som hon har godkänd dispens för.

– Jag har astma och jag har alla papper på min sida. Självklart hjälper det mig i spåren, men om jag inte har träningen skulle jag inte ta guld, säger hon.

”Låt henne vara”

Astmabesvär är vanligt bland skidåkare. Enligt Carlsen använder kring 50 procent av de norska landslagsåkarna astmamedicin.

Flera åkare i det svenska landslaget gör det också. Vilka vill Dyborn inte berätta på grund av tystnadsplikt, men Anna Haag har själv gått ut och sagt att hon gör det.

Och nu tycker Charlotte Kalla att det är dags att Marit Björgen lämnas i fred.

– Låt henne vara... Jag fattar inte varför den diskussionen uppstår, säger Charlotte Kalla.

FAKTA

Symbicort - Marit Björgens omtalade astmamedicin

Symbicort Turbuhaler, som Marit Björgen använder, är en inhalator. Medicinen är ett kombinationspreparat och de två verksamma substanserna är budesonid och formoterol.

Budesonid är ett kortison. Det verkar genom att minska och förebygga svullnad och inflammation i lungorna. Substansen finns inte på Wadas dopningslista 2011.

Formoterol tillhör en grupp läkemedel som kallas ”långverkande beta-agonister” ­eller ”luftrörsvidgare”. Det verkar genom att få musklerna i luftvägarna att slappna av, vilket underlättar andningen. Substansen finns på Wadas dopningslista över beta-2-stimulerare.

Enligt en rad vetenskapliga studier som gjorts finns det inga bevis på att beta-2-stimulerare har någon prestationshöjande effekt.

Från och med 2011 är det fritt för idrottsutövare att använda vissa inhalerade beta-2-stimulerare (salbutamol och salmeterol) och lokal behandling med kortison. Formoterol står däremot kvar på listan, men flera av de experter som Sportbladet talat med tror att det är en tidsfråga innan de försvinner eftersom substansen har likvärdig effekt.

Källa: Fass, Arne Ljungqvist, en av världens ledande antidopningsexperter och professor Kai-Håkon Carlsén.