Klart för start i Vasaloppet

1 av 4 | Foto: MAGNUS SANDBERG
Nio mil att skotta Det skulle kunna vara Gustav Vasa själv som står här och skottar. ”Jag kommer från Timmersdala, bredvid Lerdala, Markus Hellner-land. Men jag pratar dalmål också”, säger Bengt Andersson, en av hundratals frivilliga som just nu kämpar mellan Sälen och Mora för att Vasaloppet ska kunna genomföras.
SPORTBLADET

Krisen är över för Vasaloppet.

– Vi kommer att kunna erbjuda deltagarna fullt acceptabla förhållanden på söndag. Läget är under kontroll, säger Vasaloppets vd Anders Selling.

Det var i tisdags som det kom larmrapporter från Vasaloppet.

– Då var det absolut kris. Jag kan nu avslöja att då var det så illa att flera i vårt arrangörsteam redan då ville ställa in, säger Selling till TT.

Men arrangörerna gav inte upp. På onsdagen började stora snösvängen. Blöta områden dikades och massor av snö kördes ut. Ett upprop till allmänheten att komma och skotta fick en översvallande respons.

Det kom nästan mer folk än arrangörerna kunde organisera.

– Det ringde deltagare från hela Sverige och erbjöd sig att komma tidigare till Mora för att skotta. Flera äldre personer gav tips om hur de gjorde för fyrtio år sedan. Det har vi haft nytta av.

”Bra förhållanden”

Och nu blir det alltså Vasaloppet på söndag. Det stora testet var fredagens Stafettvasa och vid lunchtid såg allt ut att fungera.

– Vi kommer att kunna erbjuda bra förhållanden på söndag. Det är blött vid ett par ställen, främst vid Smågan, och det blir färre spår på startområdet efter en kilometers åkning. Annars tror jag att det kommer att se ut nästan som vanligt.

Starten blir en smal sak

Vasaloppet har ställts in tre gånger, 1932 och 1990 på grund av snöbrist. Även när loppet ställdes in 1934 uppgavs orsaken vara snöbrist, men förklaringen låg snarare i att inte ens 20 anmälningar kommit in.

Vasaloppet 2014 fulltecknades (15 800 deltagare) på bara tio minuter när anmälan öppnade den 17 mars i fjol.

På starten i Sälen finns normalt 52 spår i bredd. Men på grund av rådande väderläge är målet i år att komma upp i 25.

3 500 funktionärer är engagerade under årets vintervecka (Kortvasan, Tjejvasan, Ungdomsvasan, Öppet spår, Halvvasan, Stafett­vasan och Vasaloppet).

Varje deltagare i Vasaloppets vintervecka dricker nästan en liter blåbärssoppa. Tillsammans drack de 41 600 liter i fjol.

Jörgen Brinks sluttid 3.38.41 från 2012 är den snabbaste någonsin. Snabbaste damtid någonsin är norskan Vibeke Skofteruds 4.08.24. Även hennes tid är från 2012.

Den sämsta tiden i ett Vasalopp är IFK Faluns O Larssons från 1922: 14.11.00. Ett rekord som inte lär slås i första taget. Nuförtiden stänger målet i Mora tolv timmar efter starten.

Varje åkare i Vasaloppet går i genomsnitt ner tre kilo under ett lopp.

TT