Ska vi lägga ner klassisk stil nu?

Foto: BILDBYRÅN, TT
SPORTBLADET

Sportbladets skidreportrar Erik Karlsson (Bruksvallarna) och Kristoffer Bergström (Beitostölen) följde lördagens premiärer på plats. Här summerar de sina intryck i fem punkter.

1. Johan Olsson! Är det bara att boka in guldfirandet i Lahti?

Jag säger som hans fru Anna: "Han överraskar mig fortfarande".

Och kan Johan Olsson vinna VM-guld säsonger när han har legat nedbäddad hela december så måste jag säga att jag gillar oddsen när han tränat mer än någonsin.

Ola Ravald och Per "Pliggen" Anderssons förmåga att hålla tillbaka urkraften och självplågeriet och förvandla det till metodisk lugn volymträning ter sig som ett genidrag.

Det bästa med segern i dag är vetskapen om att med större volymbas finns också en högre topp att plocka när energiöverskottet börjar märkas av. Segern ger ett ovärderligt lugn för en tvivlande världsstjärna på okänd mark.

Nu ska bara luftrören palla. Någon som har en saltvattenlösning och en nebulisator liggande...? (EK)

2. Svenska damerna krossade av japanska, ska vi vara oroliga?

Om vi med oroliga menar att läget är värre än vanligt – så nej.

Masako Ishida är en mycket stabil klassisk åkare med mängder av topp tio-placeringar i världscupen och med Stina och Charlotte utanför startlistorna är hon bäst i fältet.

Men om vi hade tänkt att se ett nytt bättre damlandslag – så ja. Efter premiärhelgen finns det inte mycket fog för att tro att Anna Haag, Maria Rydqvist, Sara Lindborg och Emma Wikén lyft till några toppnivåer i år.

Glädjeämnet har varit Ebba Andersson, 19, som, framför allt i skate, visat glimtar av hög internationell klass. Men fram till JVM kommer vi inte att se särskilt mycket av henne i världscupspåren så det är Stina Nilssons dag för dag-tänk och nysatsnings-Kalla som vi ska sätta vårt hopp till.

Jag tror Marit Björgen sover gott. (EK)

3. Helgens mest omskrivne svensk efter Johan Olsson är Bill Impola, som kallade Norge för "ett ruttet land" på tal om astmamedicineringen. Vem sjutton är denne Bill?

2015 körde han tre mil i egen majestätisk ledning i det prestigefulla långloppet La Diagonela, men svängde fel före målgång och tappade allt. Efter sitt livs värsta tabbe knyckte han på axlarna och sa att "det här är glömt om ett år".

Så obrydd var Bill. Så obrydd är Bill än i dag, trots att han just tuttat eld på den astmadebatt vi trodde hade slocknat. Norge är ett ruttet land, tycker han, och det är så fritt från subtiliteter att man baxnar.

Norges svarar med att inte svara. Petter Northug säger att han bara lyssnar på bättre skidåkare. Förbundet säger att de bara lyssnar på den medicinska expertisen som hittills inte har förbjudit vare sig saltvatten eller ej prestationshöjande medicin. (KB)

4. Är det fortfarande Marit och Petter vi ska vara räddast för?

Marit vann i sin återkomst. Petter kom på plats 74 och 15. Ändå var Petter gladast av dem och skulle fira med tårta eftersom han tror att ett uselt genrep ger en bra säsong. Så ja. Sundby, Krogh, Weng och Östberg kommer att trängas på pallarna i vinter, men släpp inte blicken på Björgen och Northug nu heller. (KB)

5. Ska vi lägga ner klassisk stil?

Ja, efter OS är det väl dags? Du kan sminka ett lik, klä på det fräsig tävlingsdräkt och dölja förruttnelsen med parfym, men det uppenbara kommer ändå att visa sig. Den klassiska skidåkningen är död på världscupsnivå. Den är i bästa fall en zombie, återupplivad med märkliga metoder, men kärnan är likväl död.

Kontrollmätningarna av stavarna hånas av utövarna. Försöket med stakfria zoner är inte ens omtyckt av det svenska förbundet. Och hur ska vi ens närma oss helgens mest upprörande nyhet att föräldrar lär sina tioåringar att staka, trots att det leder till omfattande fusk?

Vi har tålamod över Sydkorea 2018. Sedan räcker det. (KB)