Dagens namn: Henrietta, Henrika
STÖRST I SVERIGE - 3,5 MILJONER LÄSARE VARJE DAG

”Hon trodde att de var kompisar”

Läsarnas egna upplevelser av våldtäkt

Hannes

Jag blev våldtagen när jag var 15. Av en granne. Saken är den att det är inte så jäkla lätt för oss killar att berätta för en kompis, eller en vuxen. För det första så är det så tydligt även när man är så liten, att våldtäktsfall går åt helvete. Jag skulle ha blivit utpekad som han som blev våldtagen, folk skulle ha snackat skit om mig men framförallt ha tyckt synd om mig, fy fan. Det tog mig över ett år att sluta sova med nattlampa, innan jag bestämde mig för att skiten inte skulle vinna över mig.
 

Anneli

Jag tycker att alla som är våldtagna ska polisanmäla det men det är lätt att tycka när man inte är drabbad. Den som är drabbad kan uppleva sig våldtagen flera gånger. Både vid själva våldet och sedan när det blir förhör och rättegång och man upplever att man blir ifrågasatt som om man ljuger - eller kanske inte vill tänka på det alls mer – och sedan blir han frikänd i alla fall. Vi har inte det rättskydd som krävs för offren för våldtäkt. Däremot behöver offret få hjälp och den kan finnas på lite olika håll beroende på om man går i skolan, jobbar, har nära till vården etc.
 

Guest

I mina ögon är dom som anmäler hjältar. Det är en modig sak och dessutom förhindrar att någon annan våldtas.
 

Anette

För ca 12 år sedan blev jag våldtagen av en klasskompis på en fest, fast jag insåg inte själv att jag hade blivit våldtagen. Jag berättade för en vän i klassen och hon sa då till mig att jag hade blivit våldtagen och uppmuntrade mig att berätta för flera i olika omgångar och de berättade för flera, till slut fick även lärarna veta och jag fick träffa skolkuratorn. Jag anmälde inte killen, det skulle ändå bara vara ord mot ord och det här var sista året i gymnasiet, jag kände att jag inte skulle orka med en rättegång, men alla trodde på mig och gav mig stöd, så min vän gjorde helt rätt när hon inte berättade utan fick mig att berätta själv.
 

Charlie

Det är sjukt hur många våldtäktsmän som går fria, fastän man anmält. Det tog åklagaren ett helt år innan han bestämde sig för att lägga ner mitt fall, bara för att killen som våldtog mig, var 'smart nog' att använda kondom, så det inte fanns några fysiska bevis (fastän vi kunde tala om för polisen vem han var)
 

Jennifer

Detta har faktiskt hänt på riktigt. Jag var hemma innan min kompis plötsligt ringde och berättade att hon blivit våldtagen. Jag blev helt chockad och sa åt henne att polisanmäla det hela men hon ville inte att någon skulle få veta, ingen vuxen. Men det hela slutade med att jag berättade för min mamma bara någon halvtimme senare och vi beslöt oss för att ta henne till akuten (för att kolla upp sig) eftersom vi visste att de hade anmälningsplikt. Om jag hade hållit tyst så skulle killen säkert gjort det mot henne igen så jag är glad att jag berättade trots att jag först lovar att inte göra det. Men man måste tänka på hennes bästa (eller hans då om det skulle vara en kille).
 

Sassa

Jag är en av många som aldrig berättade om när jag blev våldtagen – jag stängde av det, tog bort det ur hjärnan och var duktigt förstörd ett tag många år senare. Mina föräldrar ville inte tro det när jag väl berättade, för särskilt min mor såg det som ett misslyckande att hon ingenting märkt. Det tog ungefär femton år för mig att helt bli herre över min egen sexualitet, för en del av mig tolkade våldtäkten som att min kropp var till för andra att användas och alltså något jag avskydde. Att behöva komma till sådana insikter om det självhat som en våldtäkt kan föda är heller inget man kan göra direkt efter. Det kan ta tid. Givetvis är det olika för alla, men man måste respektera att det kan ta tid.
 

Eva

Jag har varit där själv och med facit i hand så skulle jag självklart ha berättat för någon om det som hänt. Oavsett hur snabbt du springer så hinner sanningen ändå ifatt dig.
 

Guest

Min fina dotter blev våldtagen för 5 år sedan då hon var 13 år. De (han 14 år) hade varit och var kompisar ”trodde hon” då hon besökte honom i hemmet för att titta på film när ingen var hemma. Då detta skedde. Nu är hon 18 år, tack och lov. Jag lovar att jag har tvivlat om hon över huvud taget skulle överleva så här länge. Han går fri och flinar åt henne varje gång de råkar stötas på. Och hon mår så dåligt av detta så hon får äta antidepressiva mediciner fortfarande efter 5 år. Jag undrar när ska rättvisan vinna?
 

jonatan

Det är klart man ska polisanmäla om någon tjej blivit våldtagen. Jag själv har en tjejkompis som har blivit utsatt för detta och varje dag kämpar hon för sitt liv för att repa sig. Det går åt rätt håll för henne! Hoppas alla tjejer kämpar och att de män som faktiskt förstår en tjejs situation också kämpar emot detta äckliga bedrövliga hemska skit som händer.
 

Anonym

Det är svårt att göra en anmälan. För det första tar det tid att orka göra det. Sen känner man att det hela inte är värt det om man inte har konkreta bevis. Alla kommer att få reda på det och fälls inte personen/personerna i fråga så kan man komma ut som en ”lögnare” och bli utstött efter att ha tagit sig igenom en jobbig rättegång. Självkart borde det inte vara så, men att ta det steget är svårare än någon som inte blivit utsatt kan tänka sig.
 

ellen

Jag blev våldtagen för ett år sen. Jag berättade det för mina närmaste vänner och bad de att inte säga det till någon. Först funderade jag på att anmäla, för jag kände mig kränkt, äcklad och obekväm i mitt eget skinn efteråt, men när jag funderat lite bestämde jag mig för att ändå inte anmäla. I den situation jag befann mig i fanns det inte någon plats över för en rättsprocess. Mitt liv och min familjs tillvaro hade blivit avsevärt jobbigare om det hade blivit känt.
 

Elise

Jag önskar att jag vågat berätta för en kompis de gånger jag blev våldtagen av min exfästman, men han normaliserade det som min plikt. Nu mår jag verkligen dåligt och förmodligen kommer han att komma undan med vad han gjort.

Sammanställt av Jenny Agö
SENASTE NYTT

Svenska Hjältar

Visa fler
Om Aftonbladet