Dagens namn: Astrid, Asta
Årets bästa sajt. Årets nyhetssajt. Årets Dagstidning digitalt.
Svenska hjältar

”Jag tänkte bara: Hon måste ut”

Carolina, 24, räddade lilla Nellie, 4, ur en brinnande lägenhet

VILL BLI BRANDMAN ”Även en grå liten mus kan göra skillnad” säger Carolina Sandell, 24, Svenska Hjältars Skyddsängel 2012. Men i dag är hon allt annat än en grå liten mus – hon är en stolt och äventyrslysten ung kvinna, som drömmer om att bli brandman eller röjdykare.   VILL BLI BRANDMAN ”Även en grå liten mus kan göra skillnad” säger Carolina Sandell, 24, Svenska Hjältars Skyddsängel 2012. Men i dag är hon allt annat än en grå liten mus – hon är en stolt och äventyrslysten ung kvinna, som drömmer om att bli brandman eller röjdykare. Foto: ANDREAS HILLERGREN

LANDSKRONA. Brandmännen i Landskrona höjer henne till skyarna:

Carolina Sandell, 24, Svenska Hjältars Skyddsängel 2012.

Utan att tveka klängde tvåbarnsmamman upp för stupröret och räddade grannflickan Nellie, 4, ur den brinnande lägenheten.

– Visst är jag stolt – även en grå liten mus kan göra skillnad, säger Carolina.

Men numer är hon allt annat än en grå liten mus.

Hon är helt enkelt enastående, på flera sätt.

Inte bara för att hon, som få, kan klättra uppför stuprör som en apa.

Hon har också, under det dryga år som har gått, genomgått en metamorfos.

Tusen järn i elden

Då, förra sommaren, var hon en blyg och ledsen nyseparerad ensamstående mamma, som nästan bad om ursäkt för att hon över huvudtaget fanns till.

I dag är hon en sprudlande glad, stolt och äventyrslysten ung kvinna, med glupande aptit på livet, med tusen järn i elden – och alltid med ett stort leende till övers, för alla som behöver.

– Jag försöker att alltid bjuda på ett leende – det kan göra så mycket, säger Carolina.

Hon är korad till Svenska Hjältars Skyddsängel 2012.

För sin insats den där augustimorgonen 2011 har hon hyllats av hela staden, inte minst av lilla Nellies föräldrar och räddningstjänsten i Landskrona.

– Carolina är den största hjälte jag har träffat.

– Jag är fortfarande helt förundrad över det hon gjorde. Det var en enastående bedrift, säger Andrée Bengtsson, operativ chef på Räddningstjänsten.

”Det lyfte mig”

Brandmästare Kent Persson, som var insatsledare den där morgonen, passar på att ge Carolina en stor kram.

– Du är superb! säger han

Hon har fått hyllningar och beröm, men hjälteinsatsen ledde också till något annat – det blev början på ett nytt liv för Carolina.

– Det lyfte mig och gav mig känslan av att kunna göra något betydelsefullt, även som en grå liten mus – för det var jag då, säger hon en stund senare, över en caffe latte och en vegomacka på Trädgårdscaféét.

Carolina hade då, 23 år gammal, just separerat och flyttat in i en lägenhet på Lilla Strandgatan, med sina två döttrar, Ellen och Vilja, i dag 6 och 3 år.

– Som nybliven ensamstående mamma kände jag mig rätt värdelös, säger Carolina.

– Jag hade bara levt för familjen och barnen. Jag hade ingen egen identitet och nästan inga vänner kvar.

I dag ser allt annorlunda ut.

”Jag är stolt”

Under året som har gått har hon tagit körkort – och dykcertifikat. Gått med i en teatergrupp och fått nya vänner, både där och på andra håll.

Det långa håret är numera kort – och "den grå musen" har förvandlats till en stolt och färgstark ung kvinna, full av energi och livslust.

– Jag är stolt över vad jag har uppnått det här året, säger Carolina.

– Om man är öppen för möjligheter så kommer de. Livet har så mycket att erbjuda.

Hon hade bara hunnit bo i lägenheten några dagar när det hände.

Från köksfönstret såg Carolina tjock svart rök bolma ur skorstenen och takfönstren i huset mitt emot.

Det brinner i en lägenhet på andra våningen.

Och nere på gården står en mamma med ett litet barn och skriker förtvivlat.

Rusar ut på gården

I fönstret ovanför står en liten flicka i bara trosorna och bankar på glasrutan.

Det är Nellie, 4.

Hennes mamma, Jessica Lejonquist, har vaknat av att Nellies lillebror Nilo, 2, krupit upp i hennes säng.

Det är i hans rum, i eluttaget eller i sänglampan, branden har startat.

När Jessica öppnar ögonen är sovrummet rökfyllt.

Hon tar lille Nilo och springer ut i trappan. Flera gånger försöker hon springa in för att rädda Nellie, som sover i sitt rum längst in, men då brinner det redan för fullt i hallen.

Carolina inser allvaret – och tvekar inte en sekund.

Hon sliter åt sig ett par jeans och en t-shirt och springer – barfota – ut på gården.

Där står Jessica och skriker åt sin dotter att hoppa.

Men fönstret är låst med en barnspärr och Nellie kan inte öppna.

Dessutom är hon höjdrädd.

Lika rädd som hon är för elden.

Faller sista biten

Det är då Carolina gör det få skulle klara:

Hon tar sats mot stupröret och börjar klättra, som en apa.

Det är fyra, fem meter upp till fönstret.

När Carolina är i jämnhöjd med fönstret försöker hon sticka in armen genom springan och öppna, men det går inte.

Istället förklarar hon, fastklamrad på stupröret, lugnt för Nellie hur hon ska göra.

Och Nellie gör som hon säger: öppnar och kastar sig om halsen på Carolina.

Med ena armen om Nellie hasar Carolina nedför stupröret.

Den sista biten faller de.

Då kommer brandkåren.

Ger sig inte

I dag går Nellie och Carolinas äldsta dotter Ellen i samma förskoleklass.

– Jag och Nellie kommer alltid att vara sammanlänkade på något sätt, säger Carolina.

I dag jobbar hon som boendestödjare åt autistiska vuxna, men drömmen är att bli brandman.

Tre gånger, nu senast till våren, har hon sökt in till den tvååriga räddningsutbildningen – och hamnat på reservplats, alla tre gångerna.

Men Carolina är inte den som ger sig.

– Jag ska börja läsa arabiska. Det ger fler poäng och större chans att komma in, säger hon.

– Jag ska söka in i vår igen, säger hon.

Men hon har en alternativplan – det är att, när barnen är lite äldre, söka in till den militära grundutbildningen och utbilda sig till räddnings- eller ännu hellre röjdykare.

– Jag har alltid velat göra lumpen, säger Carolina.

En förebild för döttrarna

Det hon med säkerhet vet är att hon vill ha ett jobb där hon kan göra skillnad.

För Nellie och hennes familj har hon redan gjort det.

Och för sina döttrar vill hon vara en förebild.

Det är hon redan.

För Ellen är hon den coolaste mamman som finns och på fredag får hon och Vilja se mamma hyllas som Svensk Hjälte på tv.

– Jag är stolt, men det roligaste är att barnen är stolta över mig, säger Carolina.

– Och genom att göra det jag vill med mitt liv visar jag dem att de kan göra det de vill, med sitt liv. Det känns häftigt.

 

 

Carolina Sandell

Årets Skyddsängel 2012

Juryns motivering: ”Carolina är en svensk hjälte för att hon med risk för sitt eget liv klättrade upp för ett stuprör och räddade livet på Nellie, 4, som var instängd i en brinnande lägenhet.”

SENASTE NYTT