”De hittade sjukdomen – efter två månader”

Jag vill nominera avdelning 46 hematologen på Helsingborgs lasarett!
Hade en väldigt envis och intensiv luftrörskatarr från mitten av augusti till mitten av oktober förra året. Trodde först att det var en vanlig hosta. Kunde inte äta då, mådde illa och allt kom upp igen. Och lågt blodvärde och järnbrist. Besökte en vårdcentral och fick antibiotika som inte hjälpte så bra. Gick tillbaka till vårdcentralen 2 veckor senare, fick då samma besked som sist. Blev då nerskickad till sjukhuset för att ta lungröntgen. Köpte hostmedicin, som inte hjälpte, byte sen efter 3 omgångar till en annan hostmedicin som faktiskt hjälpte.
Efter ett tag fick jag även ledvärk i mina knän och fötter. Började med att jag sprang efter en vän på skolgården. Dagen efter hade jag väldigt värk i mitt vänstra knä. Kunde knappt gå, men gick ändå till skolan.
I oktober blev jag sämre, var hemma i två veckor från skolan. Gick till vårdcentralen igen. Fick då samma besked igen. Och fick veta att jag hade feber och hade rasat i vikt, från 46–47 kg till 38 kg. Rasade förmodligen i vikt redan i början jag var sjuk. Min ledvärk blev också värre. Låg hemma i 2 veckor och sov nästan hela dagarna. Kunde knappt röra mig av min ledvärk och hade hög feber.
Den 20 oktober fick jag nog och åkte till akuten. Blev där undersökt och inlagd på sjukhuset, avdelning 46, hematologen, avdelning för blodsjukdomar och blodcancer. Fick göra en massa undersökningar. Den 23 oktober fick där veta att jag hade blodinfektion/streptokocker i blodet. Plus att infektionen hade satt sig på mina hjärtklaffar, den diagnosen hette endokardit.
Fick vara på sjukhuset från 20 oktober till den 16 november. Fick antibiotika via dropp flera gånger om dagen. Var väldigt svag i benen. Skulle en gång ner från sängen. Råkade trilla, skulle resa mig på benen igen, men det var omöjligt! Kunde inte ens sätta mig på knäna!
Blev till slut frisk och har aldrig känt mig friskare än jag känner mig nu. Känns som att jag har födds på nytt! Tack vare alla väldigt duktiga och trevliga sjuksköterskor och läkare där som gjorde att jag blev frisk igen! Ja, att jag lever kan jag tacka avdelning 46 för! Plus att mina nära och kära har gett mig stöd efteråt!
Mina läkare hette Gösta Bergh, Per och Laszlo.
Mina sjuksköterskor hette Camilla Persson,Lena Värbrand, Tina, Lillian, Margit, Agneta, Anna och tror att jag hade två som hette Gunilla.
Det kan finnas fler, som jag kan har glömt namnet på.

Natalie Malkert