Guiden: Betala på nätet

Undvik förskottsbetalning

NYHETER

Faktura, kortbetalning eller postförskott.

Vilka betalningsmetoder finns det egentligen att välja på när du beställer på nätet och vilka är bäst att låta bli.

– Det är faktiskt så att vi får in relativt lite ärenden från e–handel. Den verkar fungera i huvudsak bra, säger Torsten Palm på Allmänna Reklamationsnämnden.

E-handeln fortsätter att öka kraftigt. Mellan april 2008 – mars 2009 hade 63 procent av personerna i åldern 16 – 74 år köpt eller beställt varor eller tjänster via Internet, enligt en undersökning utförd av Statistiska Centralbyrån i januari i år.

Men vilka metoder finns det egentligen när man ska betala - och vilka ska man undvika?

Från kortbetalning till faktura

Det finns en mängd olika betalningsmetoder för dig som vill handla på nätet. Konsumenternas Bank- och Finansbyrå har en lista över de olika metoderna och vad som är speciella med just dem.

Här finns alla metoderna från kortbetalning till faktura eller postförskott och både deras för- och nackdelar

Betala inte i förskott.

Det som de flesta experter verkar vara överens om är att du inte ska betala något i förskott.

Enligt Torsten Palm, på Allmäna reklamationsnämnden, är förskottsbetalning det vanligaste sättet att bli lurad på nätet. Att någon beställer en vara och betalar men att varan sen inte dyker upp.

– Men det är ju inte nytt för nätet. Det är ju ett sätt att luras som alltid har fungerat.

FAKTA

Olika betalningsmetoder:

Kortbetalning:

Inför en betalning bör man kolla så att e-handlaren skyddar kortuppgifterna med SLL( Secure Socket Layer) som är en funktion i webbläsaren. Internetadresser som börjar på https istället för http visar att kommunikationen är krypterad och att mottagaren är den aktuella e-handlaren. Symbolen hänglås i kanten av webbläsaren innebär att e-handlaren kan identifieras.

Direktbetalning:

Vissa banker erbjuder att konsumenten kan betala direkt via sin bank. Då klickar man på bankens symbol och man kopplas direkt till bankens direktbetaltjänst. Kunden får sedan logga in på vanligt vis och kopplas sedan tillbaka till e-handels företaget. Detta är en säker betalningsmetod eftersom kontonumret inte exponeras på Internet. Det förutsätter att e-handelsbutiken har ett företagskonto i banken.

Fakturabetalning:

Om man väljer att betala med en faktura får man vara beredd på att e-handelsbutiken gör en kreditupplysning för att kolla att kunden har uppgett rätt adress och att den inte har några betalningsanmärkningar. När varan sänds över får kunden en faktura. Denna betalningsmetod gör det möjligt för kunden att granska varan innan betalning.

Förskottsbetalning:

En faktura sänds via e-post, när kunden betalat sänds varan över. Betalningsmetoden rekommenderas inte av konsumentverket.

Postförskott/efterkrav:

Posten skickar ut en avi och kunden betalar när den hämtar upp paketet. Handlaren tar ingen kreditrisk men riskerar att folk inte hämtar ut sina paket.

Depositionstjänsteaktör/Escrow:

Detta handlar om en neutral och betrodd tredje part som deponerar pengar till kunden fått sina vara. Kunden betalar då i förväg till depositionstjänsteaktören som håller pengarna till kunden fått varan. Är vanligt på till exempel auktionssajter. Man bör vara vaksam mot att det finns oärliga aktörer.

Mikrobetalningar:

En benämning på betaltjänster för att betala för tjänster eller produkter som betingar små belopp och som ofta är elektroniska. Till exempel musik eller deltagande i nätverksspel. För dessa småbelopp är kortbetalningar olämpliga eftersom kostnaden för att hantera dessa betalningar är så höga. Ett exempel är elektroniska plånböcker som kunden laddar med ett visst belopp, andra exempel är betalsamtal eller sms med förhöjd taxa.

Källa: Konsumenternas Bank- och Finansbyrå

Konsumenternas Bank– och Finansbyrå erbjuder kostnadsfri och opartisk rådgivning.