Guiden: Så handlar du säkert på nätet

Antal bedrägerier ökar på nätet.

NYHETER

Det är fler och fler personer som luras på nätet.

Enligt statistik från BRÅ ökade antalet anmälda bedrägerier under 2009.

Både bluffakturor, kontokortsbedrägerier och bedrägeri på internet ökade under året.

Kontokortsbedrägeri, bluffakturor och bedrägerier på internet ökade med tio procent under 2009. Under de senaste tio åren har de anmälda bedrägerierna fördubblats enligt statistik från Brottsförebyggande rådet, BRÅ, det rapporterar Ekot.

De anmälda bedrägerierna handlar framförallt om att personer fått sina kontokort kapade, fått bluffakturor eller blivit lurade på nätet. Då rör det sig ofta om att de beställt och betalt en produkt som sedan aldrig dyker upp.

Fallgroparna på nätet

Stig Sandgren som utreder bedrägeribrott på citypolisen i Stockholm berättar för Ekot om hur många går i fallgropar på internet.

– Om man hittar en annons på en köp- och säljsajt, och priset är jättebra, eller att en lägenhet är jättebra placerad centralt i Stockholm city och det är lockande att köpa eller hyra den här, så ska man vara väldigt försiktig, säger Sandgren till Ekot.

Det viktigaste enligt Sandgren är att man aldrig betalar in några pengar i förskott eller sätter in pengar direkt på ett bankkonto som säljaren uppger.

Ofta samma person

När det gäller bedrägerier på nätet eller bluffakturor är det ,enligt Ekot, vanligt att samma person står bakom flera brott.

De bedrägerier som oftast leder till att någon åtalas är kontokortsbedrägerier eller bedrägerier på nätet.

Enligt BRÅ:s statistik var det 17 700 bedrägerier som personuppklarades 2009.

FAKTA

Guiden: Betala på nätet

E-handeln fortsätter att öka kraftigt. Mellan april 2008 – mars 2009 hade 63 procent av personerna i åldern 16 – 74 år köpt eller beställt varor eller tjänster via Internet, enligt en undersökning utförd av Statistiska Centralbyrån i januari i år.

Men vilka metoder finns det egentligen när man ska betala - och vilka ska man undvika?

Enligt Torsten Palm, på Allmäna reklamationsnämnden, är förskottsbetalning det vanligaste sättet att bli lurad på nätet. Att någon beställer en vara och betalar men att varan sen inte dyker upp.

Kortbetalning:

Inför en betalning bör man kolla så att e-handlaren skyddar kortuppgifterna med SLL( Secure Socket Layer) som är en funktion i webbläsaren. Internetadresser som börjar på https istället för http visar att kommunikationen är krypterad och att mottagaren är den aktuella e-handlaren. Symbolen hänglås i kanten av webbläsaren innebär att e-handlaren kan identifieras.

Direktbetalning:

Vissa banker erbjuder att konsumenten kan betala direkt via sin bank. Då klickar man på bankens symbol och man kopplas direkt till bankens direktbetaltjänst. Kunden får sedan logga in på vanligt vis och kopplas sedan tillbaka till e-handels företaget. Detta är en säker betalningsmetod eftersom kontonumret inte exponeras på Internet. Det förutsätter att e-handelsbutiken har ett företagskonto i banken.

Fakturabetalning:

Om man väljer att betala med en faktura får man vara beredd på att e-handelsbutiken gör en kreditupplysning för att kolla att kunden har uppgett rätt adress och att den inte har några betalningsanmärkningar. När varan sänds över får kunden en faktura. Denna betalningsmetod gör det möjligt för kunden att granska varan innan betalning.

Förskottsbetalning:

En faktura sänds via e-post, när kunden betalat sänds varan över. Betalningsmetoden rekommenderas inte av konsumentverket.

Postförskott/efterkrav:

Posten skickar ut en avi och kunden betalar när den hämtar upp paketet. Handlaren tar ingen kreditrisk men riskerar att folk inte hämtar ut sina paket.

Depositionstjänsteaktör/Escrow:

Detta handlar om en neutral och betrodd tredje part som deponerar pengar till kunden fått sina vara. Kunden betalar då i förväg till depositionstjänsteaktören som håller pengarna till kunden fått varan. Är vanligt på till exempel auktionssajter. Man bör vara vaksam mot att det finns oärliga aktörer.

Mikrobetalningar:

En benämning på betaltjänster för att betala för tjänster eller produkter som betingar små belopp och som ofta är elektroniska. Till exempel musik eller deltagande i nätverksspel. För dessa småbelopp är kortbetalningar olämpliga eftersom kostnaden för att hantera dessa betalningar är så höga. Ett exempel är elektroniska plånböcker som kunden laddar med ett visst belopp, andra exempel är betalsamtal eller sms med förhöjd taxa.

Källa: Konsumenternas Bank- och Finansbyrå

Konsumenternas Bank– och Finansbyrå erbjuder kostnadsfri och opartisk rådgivning.