Hundratals nekas att skriva högskoleprovet

20 % fler som vill skriva i år

NYHETER

I Linköping nekas 300 personer att skriva högskoleprovet.

– Det finns inte plats, säger Lars Holberg som är informationsdirektör vid Linköpings universitet.

Intresset för att skriva högskoleprovet har ökat markant i år. Sedan förra året är det 20 procent fler som anmält sig, över hela Sverige.

– På några orter är det ännu fler, till exempel i Göteborg är det en ökning på uppemot 40 procent, berättar Nils Olsson som är utredare på Högskoleverket.

Brist på plats

På vissa orter har den stora ökningen ställt till med problem. I Linköping kommer 2 350 personer att skriva provet på lördag och tentasalarna på Campus Norrköping, Kungsgårdgymnasiet och Linköpings universitet kommer att vara fyllda till bristningsgränsen. Normalt brukar de som anmält sig lite försent eller de som kommer från andra städer men befinner sig i Linköping, också ges möjlighet att skriva.

– Inte ens det har vi kunnat göra i år, på grund av platsbrist, säger Marie Orest, administratör på Studentcentrum vid Linköpings universitet, till Norrköpings Tidningar.

Totalt nekas 300 personer att skriva. Det är de, vars anmälningar kommit in efter sista anmälningsdagen den 15 februari.

– De som inte anmält sig i tid som har nekats att skriva, förklarar Nils Olsson. Man får se det som positivt att alla som anmälde sig i tid i alla fall fått plats.

Bristen på lokaler och material det största problemet.

– Dagen efter sista anmälningsdatum så måste vi beställa material och lokaler och då gör vi det efter hur många som har anmält sig i tid. Någonstans måste vi sätta en gräns, säger informationsdirektör Lars Holberg.

Kostnaderna för provet är också ett problem för universitetet.

– Vi får den del av provavgiften på 350 kronor per deltagare, men det täcker inte alla omkostnader, säger Marie Orest.

Högskolorna själva ansvariga

På Högskoleverket beklagar man att alla som vill inte får chans att skriva, men man kan inte göra något. Nils Olsson betonar, att det är högskolorna själva som är ansvariga för att allt kring provet fungerar.

– Det som har hänt i år, är att det har blivit en sådan oförutsedd ökning av antalet provtagare, förklarar han. Det är förstås jättesynd att alla som vill inte kan göra provet.

Anledningarna till den stora ökningen är flera, enligt Nils Olsson. Dels kan det bero på att det är ett extra stort antal nittonåringar just i år, och det är en grupp som ofta skriver provet. Dels skulle det också kunna bero på de förändringar i intagningssystemet som kan träda i kraft nästa år. Det nya systemet kommer bland annat att göra det svårare för de som har läst upp betygen efter gymnasiet, att komma in på högskolor och universitet.

– Oron för de här förändringarna kan göra att fler känner sig manade att skriva högskoleprovet, säger Nils Olsson.

En annan, mer oförutsedd, förklaring till det stora intresset för högskoleprovet kan vara lågkonjunkturen. Lars Holberg i Linköping tror att lågkonjunkturen har påverkat antalet sökande till högskoleprovet.

– Jag tror att det är en konjunkturfråga. Många som inte alls tänkt sig att läsa på högskolan i höst, kanske plötsligt insett att det kan vara bra att skriiva högskoleprovet. Situtationen på arbetsmarkanaden ser ju ut så nu.

Att det kommit in så många sena anmälningar till högskoleprovet, tror Lars Holber inte är specifikt för Linköping.

– Arbetsmarknaden ser ju ut på det sättet nu, det varslas överallt hela tiden. Det fanns säklert de, som när anmälningstiden gick ut den 15 februari, trodde att de satt säkert på jobbet. Nu inser de att de kanske inte gör det.

På Högskoleverket är Nils Olsson tveksam.

– Vi får veta mer när vi sett vilka det är som skriver provet. Är det många äldre, så kan man tänka sig att det beror på ökad arbetslöshet eller oro för framtiden, säger han.

Ansvaret ligger hos provtagarna

Varför det just är i Linköping som folk nekats att skriva har man på Högskoleverket ingen aning om.

– I Linköping klarade man precis av den ökning av provtagare på 15 procent som fanns efter sista anmälningsdagen. Sedan kom 300 efteranmälningar också, och det blev för mycket. Vi på högskoleverket kan inte gå in och hjälpa till. Ansvaret ligger hos högskolorna själva, men förstås också hos de enskilda personerna. Alla som anmält sig i tid har fått plats, påpekar Nils Olsson.

Om det visar sig att det har varit på samma sätt på flera ställen så ska Högskoleverket följa upp det hela.

– Då får vi diskutera igenom det med högskolorna. Det är förstås jätte tråkigt när det blir såhär, säger Nils Olsson.

FAKTA

Högskoleprovet - sedan 1977

Högskoleprovet infördes 1977 i samband med högskolereformen och ska pröva kunskaper som behövs vid högre studier. Provet hade sin topp i början av 1990-talet då omkring 130 000 personer skrev provet varje år och efter några år med cirka 60 000 skrivande så ökar nu deltagandet igen. Mer än en tredjedel av alla platser på högskolan går till studenter som har ett resultat från högskoleprovet.