Dagens namn: Urban
STÖRST I SVERIGE - 3,5 MILJONER LÄSARE VARJE DAG

Nya villatrenden: Takpannor i glas

”Täcker hela 30 procent av årsbehovet”

Fördelen med takpannor i glas är att man slipper såväl bygglov, buller, koldioxidutsläpp som dyra driftskostnader.   Fördelen med takpannor i glas är att man slipper såväl bygglov, buller, koldioxidutsläpp som dyra driftskostnader. Foto: Soltech Energy

En ny, exklusiv takteknik har haft Sverige-premiär.
Det är solfångare i form av takpannor – i rent glas.

– Det är riktigt snyggt – och är framförallt en riktigt bra investering, säger Peter Kjaerboe, forskare i Energiteknik på KTH.

Peter Kjaerboe, forskare i Energiteknik på KTH och hjärnan bakom glastakpannorna.   Peter Kjaerboe, forskare i Energiteknik på KTH och hjärnan bakom glastakpannorna. Foto: Annelie Nygårds

Ett vanligt tak tar varje år emot fem gånger mer energi från solen än vad husets totala årsförbrukning är. Den överskottsenergin vill Peter Kjaerboe ta vara på.
Hans första takpannor tillverkades av kristallavfall på glasbruket Orrefors Kosta Boda. Och i dag är de en revolutionerande patenterad produkt med en unik förmåga att tillvarata ljusets energi – via returglas.

– Alla talar om sol som en alternativ energikälla, men det är ju alldeles tokigt. Solenergi är ju en högst primär och säker förnyelsebar källa, som driver nära nog allt på vår jord. Mängden solenergi varierar bara 10 procent från år till år.

 

Ett alternativ till dagens solfångare

Idén fick Peter Kjaerboe när han gjorde sitt exjobb på KTH 1976. Han byggde då en solfångare i form av ett växthus, med tunna transparanta lysrör i stället för plana glas, eftersom de både var starkare, billigare och krävde mindre material. Sedan började han fundera på tekniken inte kunde utvecklas för att skapa ett alternativ till dagens solfångare.

– Ingen vill väl ha något stort främmande på taket, så varför inte göra solfångare i form av takpannor? Utifrån det utvecklade jag ett system med samma funktion som de traditionella pannorna, men i glas så att de skulle kunna släppa igenom ljus.

 

Kan bestå av vilket glas som helst

Fördelen är att man slipper såväl bygglov, buller, koldioxidutsläpp som dyra driftskostnader. Takpannorna kan dessutom bestå av vilket returglas som helst – bara det är transparent och inte skiftar i grönt – vilket är vanligt med ofärgat glas.

– Underst monteras teknisk väv och vätskeburna absorbatormoduler. När solljuset sedan träffar väven omvandlas det till energi och den uppvärmda luften leds därefter ner i huset eller överförs till vätskeburen värme.

 

Täcker 30 procent av årsbehovet

Trots att vi bara har tre sommarmånader om året i Sverige får man på det här sättet tillräckligt mycket energi för att täcka en tredjedel av årsbehovet, enligt Peter Kjaerboe. Och därmed passar takpannesystemet utmärkt som komplement till såväl fjärrvärme, bergvärme och luftvärmepumpar, som olja, elpanna, pellets eller ved.
En viktig fråga i projektet har emellertid varit risken för kondens och fukt, men glaspannesystemet verkar snarare torka ut huset, då det uppstår en slags föneffekt.

– Pannorna beräknas dessutom hålla långt över 40 år och själva systemet minst 40 år. Under den tiden räcker det bara att du drar över taket med en högtryckstvätt. Det är inte svårare än att tvätta fönster, huvudsaken är att det kommer ner ljus.

 

Systemet betalar av sig självt

Den ungefärliga kostnaden ligger på hela 60 000-75 000 kronor i dag, vilket är ungefär tre gånger så mycket som för ett traditionellt tak. Samtidigt får man så mycket mer, menar Peter Kjaerboe, så även om det är en hög investering får man en låg driftskostnad i framtiden – samtidigt som man lättare kan hålla koll på energikostnaderna.

– Enligt beräkningar betalar systemet av sig genom reducerade uppvärmningskostnader på mellan 10 och 20 år. Eftersom returglas är ett så billigt material är förutsättningarna för ett lägre pris i framtiden dessutom goda. Och nästa steg blir att kunna lagra värmen också, så att den kan räcka året runt.
I Sverige säljs takpannor i glas av bland annat Soltech Energy.

Senaste nytt
SENASTE NYTT

Visa fler
Om Aftonbladet