Och vinnaren är....

1 av 2
NÖJE

I tv-serien ”Stylisterna” avslöjade Niklas Lundqvist att han var rädd för Sofi Fahrman.

Nu har han vunnit en praktikplats på Sofis mode. 

— Det känns sjukt bra, men lite läskigt!

 Ni har väl kollat in tv-serien ”Stylisterna”? Om inte har ni gått miste om ­både smarta stylingtips, tårfylld dramatik och en och annan rumpchock. Serien, som visats på kanal5.se under våren, har följt tio aspirerande stylister som tävlat om en praktikplats på Sofis mode. Deltagarna har bott tillsammans i ett hus i Stockholm och fått lösa olika stylinguppdrag. De har blivit bedömda av en jury bestående av vår egen modechef Sofi Fahrman, hennes syster Frida Fahrman, moderedaktör på Kanal 5, stylisten Helene Falk och makeupartisten Teresa Grundin. En efter en röstades de tävlande ut tills bara den bästa återstod.

Grattis till vinsten Niklas och välkommen!

Vad ska bli roligast att göra här på Sofis mode?

– Det jag ser fram emot mest är att få jobba med herrmode och förhoppningsvis nå ut till nya manliga läsare.

Hur kommer det sig att du sökte till programmet?

– Jag älskar att jobba med styling och såg serien som ett karriärdrag. Och så ville jag utmana mig själv, det är inte varje dag man är med i en dokusåpa.

Vad var svårast under tiden i huset?

– Prestationsångesten! Vi levde som i en bubbla, hela vårt liv bestod av huset och tävlingen. Fick man en enda dålig kommentar så var det hela världen. Det är därför folk gråter i realityserier – allt blir så stort. Jag var livrädd varje gång jag stod där nere framför juryn. En gång blev jag så nervös att jag var tvungen att sätta mig på golvet för att inte svimma.

Fanns det många vassa armbågar?

– Nej, vi var bra vänner, men samtidigt var jag tvungen att göra allt för att försöka överglänsa de andra. Då kunde jag välja mellan att vara en bitch eller att göra det naturligt – och jag har inte det bitchiga i mig.

Hur hanterade du konkurrensen?

– När någon annan vann ville jag gärna vara den bättre människan och gratulera och peppa, men det var svårt eftersom jag mådde skit inombords. Och så var jag tvungen att hålla masken inför kameran.

Känner du igen dig i hur du framställs?

– Ja, jag kom rätt så lindrigt undan, och det berodde nog på att jag såg programmet som en två månader lång anställningsintervju och ville göra ett bra intryck. Nu är jag glad över att jag var lite tillbakadragen. Men i mitten av inspelningen fick jag panik över att jag var så tyst och tog så lite plats. Jag kände att jag borde synas mer och vara roligare framför kameran.

Vad har du blivit mest chockad över när du sett programmet i efterhand?

– Att Kajsa har blivit utmålad som världens största bitch, hon är inte alls sådan i verklig­heten. Hon är en liten hamster!

Hände det något kul som vi inte fått se på tv?

– Hela den där kesella-grejen – när jag inte kunde komma på vad bloggaren Quetzala Blanco som jag skulle styla hette – var egentligen en kvart lång. Jag testade alla möjliga matord – capricciosa, kesella, quesadilla… Film­teamet bara satt och grät av skratt och vägrade säga vad hon hette.

Vad har du lärt dig som du inte visste tidigare?

– Jag hade ingen aning om hur mycket i en modebild som är fejk – att plaggen kan vara uppnålade och att det kan sitta 15 klämmor

i ryggen.

Hur började ditt klädintresse?

– Det har nog alltid funnits där. När alla andra gjorde smörknivar i träslöjden så gjorde jag platåskor.

Hur skulle du beskriva din egen stil?

– En mix av catwalk och vintage.

Bästa stylingtipset för våren?

– Jag älsk­ar jeans­shorts, så klipp av ett par gamla fula jeans.

Vad är en vanlig stilmiss som folk gör?

– De tror att de är sexiga bara för att de har på sig världens tajtaste kläder.

Favoritplagg?

– Den slitna skinnpajen – den funkar alltid!

Du har sagt i serien att du var rädd för Sofi — hur ska bli att  jobba med henne nu?

– Det kommer att gå bra! Det var egentligen inte så mycket rädsla – utan mer en stor respekt och en önskan att göra henne nöjd. Hon hade ju min framtid i sina händer.