"Stor förändring av integrationspolitiken"

Valdagen den 19 september förändrades Sverige. För första gången kom ett parti - sprunget ur en främlingsfientlig tradition - in i riksdagen. Samma dag startade Aftonbladet kampanjen ”Vi gillar olika”.

På Facebook ”gillar” cirka 335 000 kampanjen. Vi bad dem ställa sina frågor till Sveriges integrationsminister Erik Ullenhag. Hundratals frågor kom in. Här svarar ministern på 14 av dem.

Marielouice Strömquist:

Vilka anser du är de tre viktigaste faktorerna för att flyktingar och invandrare ska bli/känna sig integrerade i det svenska samhället? Och vilka är dina planer för att det ska bli så?

– En politik för arbete som skapar fler jobb är det viktigaste redskapet för en fungerande integration. Kunskaper i svenska språket och en oförtruten kamp mot diskriminering är också mycket viktigt.

– Regeringen har lagt om kursen för mottagandet av nyanlända. Arbete, egen försörjning och språkkunskaper är i fokus. Med individuella utvecklingsplaner, tidig värdering av kunskap och stöd av en så kallad lots ska nyanlända snabbt slussas in på arbetsmarknaden. Diskrimineringslagen har skärpts och ersättningen till den som diskrimineras har höjts.

Helena Svanström:

Vad ska du göra för att förändra romernas situation i Sverige, så att vi inte gör som Frankrike m.fl.?

– Romerna ska inte drabbas av de övergrepp som de har utsatts för i Frankrike. Det viktigaste är att vi har en jobb- och utbildningspolitik som ger alla människor bra förutsättningar att delta i samhällslivet, samtidigt som vi ger stöd för att romer ska kunna utveckla sitt språk och sin kultur.

– Delegationen för romska frågor, som tillsattes av regeringen, har lämnat en rad förslag på hur vi ska förbättra romernas situation. Deras förslag är ute på remiss nu, så återkommer regeringen när vi fått in remissvaren.Centralt är att vi också ser till att motverka diskriminering och gör upp med vår egen historik.

Angelica Lindberg Jäppinen:

Vad tänker ni göra för de papperslösa och vilka rättigheter tycker ni att papperslösa vuxna och barn skall ha? Vård, skola, jobb?

– Begreppet papperslös syftar på en person som inte har rätt att vistas i landet, och därmed inte heller har något arbetstillstånd. Däremot är det viktigt att dessa personer och deras barn ändå ska ha vissa grundläggande rättigheter.

– Jag anser att alla barn har rätt till skolgång och att alla har rätt till nödvändig sjukvård. Regeringen utreder för närvarande utformningen av en utvidgad skyldighet för landstingen att ge subventionerad vård. Regeringen har också skickat ut ett förslag om att ge alla barn rätt till skolgång, remissvaren har kommit in och regeringen arbetar nu vidare med förslaget.

Annica Johansson:

Hur hade ni tänkt göra några förbättringar när det gäller flykting- och invandringspolitiken utan att Sverigedemokraterna omedelbart slår sig för bröstet och försöker ta åt sig äran?

– Som integrationsminister kommer jag att fortsätta föra den integrationspolitik som Folkpartiet och regeringen står för. Vi kommer fortsätta stå upp för att Sverige ska vara ett öppet och tolerant land även i framtiden. Samtidigt måste vi bli bättre på att se till att människor som kommer till Sverige snabbt får jobb och lär sig svenska språket.

Tony Gezelius:

För ett antal år sedan hade FP en partiledare som reste sig från soffan när de främlingsfientliga kom in och satte sig, nyligen hade FP en minister - din företrädare - som ansåg att utlandsfödda skall ha lägre lön för att komma in på arbetsmarknaden. Vad kommer du att göra för att återupprätta förtroendet för FP som ett liberalt parti dvs ett parti som för en liberal politik gentemot de människor som kommer hit och behöver hjälp?

– Min första uppgift är att genomföra en stor förändring av integrationspolitiken med fokus på jobb och kunskaper i svenska. Den innebär en ny syn på nyanlända som vuxna människor som med rätt stöd kan utvecklas och bidra till samhället. Fokus från första dagen ska vara att hjälpa människor till arbete och goda kunskaper i svenska språket. Folkpartiet är ett parti som tror på alla människors lika rättigheter och möjligheter att växa.

Sebastian Ghafari:

Hur gör vi det enklare för invandrare att komma in på arbetsmarknaden och kommer till bukt med den utbreda diskrimineringen på arbetsmarknaden?

– Den första december i år träder en stor integrationsreform i kraft som syftar till att nyanlända invandrare snabbare ska komma ut på arbetsmarknaden. Insatserna ska anpassas efter den nyanländes behov och vi inför en så kallad lots som kommer att fungera som stöd och vara den nyanländes kontaktnät till arbetsmarknaden.

– Skyddet mot diskriminering har stärkts genom en ny sammanslagen diskrimineringslag och en ny diskrimineringsersättning har införts. Sedan den 1 januari 2009 finns också en diskrimineringsombudsman, DO, som ska ser till att lagen efterlevs.

Alexander Sjöström:

Varför lyssnar ni inte på svenskar som har frågor angående invandring? När ska resten av partierna ta debatten med SD istället för att fortsätta som ni gjort? Detta triggar bara till fler väljare till SD.

– Jag debatterade med Jimmie Åkesson i Aktuellt i häromveckan, och kommer att fortsätta ta debatten. Med att ta debatten menar jag att stå upp för att Sverige åren framöver ska vara ett öppet och tolerant land.

Magnus Norrman:

Varför sätts invandrare i identitetslösa ghetton där de sakta förlorar sin identitet och varför måste invandrare byta till svenskklingande namn för att få ett bättre jobb? Varför berövar vi invandrarna deras identiteter kort sagt? Det är inte mångkultur, utan vi värnar bara om de som kan bli så svenska som möjligt.

– Regeringen vill inte beröva invandrare deras identiteter. Vårt mål är integration och inte assimilering. Det innebär att alla ska ha samma goda förutsättningar till arbete, utbildning, boende och så vidare oavsett ursprung. Därför genomför vi nu reformer för att nyanlända snabbare ska komma i arbete, för bättre undervisning i svenska och för en bättre skola för alla barn.

– Samtidigt kräver integrationen att vi arbetar mot diskriminering. Därför har vi skärpt diskrimineringslagstiftningen och stärkt Diskrimineringsombudsmannen genom att slå ihop de fyra tidigare ombudsmännen till en myndighet.

Linda Kastanius Jarenmark:

På vilket sätt kommer det faktum att Sverigedemokraterna numera sitter i riksdagen att påverka flykting och integrationspolitiken?

– Jag kommer fortsätta driva den integrationspolitik som folkpartiet och regeringen står för. Jag kommer också att samtala med socialdemokraterna och miljöpartiet om integrationsfrågorna för att hitta samarbetsformer när det gäller dessa frågor.

Alf Selander:

Kommer ni att börja ställa hårdare krav på invandrare och flyktingar i fortsättningen, enligt amerikansk modell? Att de skall efter en viss tid i landet ha lärt sig språk, lagar och regler och ha en egen försörjning istället för att gå åratal på SFI och på bidrag.

– Utgångspunkten för integrationspolitiken är densamma som för den generella arbetsmarknadspolitiken – den som är arbetsför och kan försörja sig själv ska också göra det.

– Vi måste bli bättre på att ge människor som kommer till Sverige förutsättningar att snabbt komma i arbete och lära sig svenska. För att undvika att människor fastnar i systemet och blir kvar i sfi år ut och år in pågår en utredning för att se över en tidsgräns för sfi. Har man inte uppnått godkända studieresultat efter flera år på sfi måste man fundera över hur personen kan få annat stöd att lära sig språket och få ett jobb.

Kristina Åhslund:

Hur är det tänkt att privata intressen skall lyckas bättre än kommunerna med den här nya reformen? Kommunerna fick inte bli Lotsar - inte ens de fungerande kommunerna som nu i stället skall avveckla en välfungerande verksamhet. De privata lotsarna får ersättningar som är vansinniga i relation till de kostnader som de måste ha OM de tänker satsa kvalitativt. Om de inte gör det - då kommer en stor andel flyktingar att fara mycket illa i reformen. Hur har man tänkt sig lösa det? (Bara tolkar kostar mer än vad Lotsen får per månad)

– Efter tre år har knappt 30 procent av flyktingar, skyddsbehövande och deras anhöriga ett jobb. Det visar på stora brister i det befintliga systemet, därför gör vi om mottagandet av nyanlända.

– Lotsen är en fristående aktör som jobbar på uppdrag av Arbetsförmedlingen och har till uppgift att vara stödjande och pådrivande under den första tiden i Sverige. Lotsen kommer fungera som ett stöd och vara den nyanländes kontaktnät ut på arbetsmarknaden. Ersättningen till lotsen är resultatbaserad vilket innebär att lotsen också har ett intresse av att den nyanlände kommer i arbete.

Karl Oskar Magnusson:

Hur skulle ni förklara sverigedemokraternas framsteg i detta riksdagsval? Och vad tror ni att den till synes ökade främlingsfientligheten och misstron angående tidigare förd integrationspolitik som vi nu ser i det svenska samhället beror på?

– Tittar vi på de attitydundersökningar som finns så verkar inte främlingsfientligheten öka, tvärtom blir allt fler positiva till invandring. När det gäller SD som parti är det för mig viktigt att stå upp för toleransen, men vi måste också lyssna på vad de som har valt att missnöjesrösta på SD vill säga.

Pia Gullberg:

Varför placeras så få flyktingar ute på landsbygden?

– Vi placerar inte flyktingar eller de som får uppehållstillstånd i Sverige. Det viktiga är att människor bor där det finns arbete och där de har möjlighet att klara sin egen försörjning. Däremot har nästan alla kommuner avtal med Migrationsverket om att ta emot nyanlända vilket leder till att många nyanlända bosätter sig även på mindre orter.

Ulf Snidaruffe Hillermyr:

Hur kommer du att förändra attityden mot invandrare som många arbetsgivare har? Finns det någon plan för detta? Många invandrare är ju välutbildade hur tar vi vara på detta?

– Diskrimineringsombudsmannen har i uppdrag att informera och utbilda myndigheter och företag för att motverka diskriminering. Invandrares kunskaper ska tas tillvara genom ett bättre system för validering, d.v.s. att ge svenska intyg på deras yrkeskunskaper. Vi kommer även att öka satsningarna på kompletterande utbildningar för lärare, jurister, läkare och sjuksköterskor.