Vinparlören

Aftonbladets vinexpert Ulrika Karlsson reder ut vinbegreppen.
Aftonbladets vinexpert Ulrika Karlsson reder ut vinbegreppen.
MAT & DRYCK

”En doft av regnvått nyskjutet vildsvin och äldre herre.”

Nej, riktigt så knasigt är inte vinprovarspråket längre men visst finns det uttryck att undra över. Vad menas egentligen med ett ”grönt” vin och hur smakar ”publikt”?

Aftonbladets vinexpert Ulrika Karlsson reder ut begreppen.

Vinexperten Ulrika Karlsson:Tecken på ett vin från svalare trakter och att druvorna vuxit i krit- och mineralhaltig jord. Lite som att slicka på en flintasten, mer metalliskt än salt.
Vinexperten Ulrika Karlsson:Tecken på ett vin från svalare trakter och att druvorna vuxit i krit- och mineralhaltig jord. Lite som att slicka på en flintasten, mer metalliskt än salt.

De flesta röda och vita skiljer sig ganska mycket i doft och smak och har därför olika uttryck knutna till sig. Men några är gemensamma.

Publikt

Vita och röda viner med en yppig fruktighet och fruktsötma. Här finns ringa strävhet eller distinkt syrlighet. Tänk på skillnaden i smak mellan söt och bara aningen syrlig mango och vita vinbär med liten sötma och nästan bitsk syrlighet.

Ett exempel på ett publikt vin är australiensiska Banrock station chardonnay.

De flesta boxviner och lågprisviner är publika i smaken. De är gjorda för att passa så många som möjligt. Följaktligen finns inte mycket som sticker ut.

Dyrare viner är sällan publika. De kan vara balanserade men har ofta en mer distinkt karaktär.

Smakrikt

Det samma som fylligt. Naturligtvis ett vin som har mycket smak. Motsatsen till blaskigt.

Det finns två dimensioner av smakrikt. Om vi tar upp vårt Banrock station igen så har det mycket smak men den dör rätt direkt.

 Jag smakade ett exklusivt Rhônevin – Guigals 2004 La Mouline  – förra veckan, där varade eftersmaken hur länge som helst. Den bara fortsatte och fortsatte. Men så kostar en flaska över 2 000 kronor.

Balanserat

Att ett vin är smakrikt behöver inte alltid betyda att det har hög kvalitet – eller är särskilt gott.

Många lådviner har mycket av artificiella smaker som klister eller nysågad ekplanka eller så smakar de för mycket av något, exempelvis choklad. De vinerna är inte farliga att dricka men det är godare med ett vin som är i balans, där syrlighet, sötma, frukt och andra smaker matchar varandra. Det tyska vita vinet Georg Breuer riesling Sauvage är ett exempel på ett mycket väl balanserat vin (som inte kostar en förmögenhet).

Fruktigt

Brukar känneteckna yngre röda viner. Tonerna från fatlagringen kommer i andra hand. Du känner doft och smak av röda äpplen, blå plommon men även bär som blåbär, björnbär och svarta vinbär. I en klassisk röd bordeaux finns ofta annat som jord, fuktig skog och tryffel. Men australiensiska Penfolds Rawson’s Retreat är fullt med frukt.

Vita viner av exempelvis sauvignon blanc och chardonnay är ofta fruktiga. Vita fruktiga viner har dofter och smaker som gröna äpplen, papaya, lichi, passionsfrukt, mango, vita vinbär och andra gula, gröna och vita frukter.

Vita viner:

Lättsamt

Vinet är inte svulstigt, inget fruktpaket. Ett exempel är franska Les Fumées blanches som har en pigg syra och mycket smak men inte är överdrivet fruktigt utan friskt och lätt i munnen. Det är elegant!

Lättsamma viner passar bra före maten. Ett annat exempel är den friska österrikiska rieslingen Lenz från Loimer.

Grönt

Det är nästan alltid viner från svalare klimat som är gröna. Det kan vara Loireviner som Sancerre eller tyskar och österrikare. Ett vin från Australien är sällan grönt.

Den lägre temperaturen påverkar frukten, ger mindre sötma och mer syra. Tänk på skillnaden mellan ett svenskt Stenkyrkaäpple och ett golden delicious från södra Europa.

Det betyder dofter och smaker som fläder, lime, gröna äpplen och gräs, örter som dragon och citronmeliss. Det är viner som generellt inte är fatlagrade för eken i faten rundar av friskheten och syrligheten.

Blommigt

Gröna viner kan ofta vara blommiga. Det är dofter som kommer från druvorna – inte från fatlagringen. Även ett icke grönt vin som en chardonnay från Australien kan vara blommigt. Här finns ofta en tydligt doft av smörblommor. Vita Rhöneviner kan dofta jasmin. Sauvignon blanc från Loire eller Nya Zeeland kan dofta syrén.

Tropisk frukt

Det smakar och doftar sötmogen frukt som mango och papaya men det finns också en syrlighet – tänk på färsk ananas. Brukar tyda på ett vin från ett varmare klimat.

Mineral

Tecken på ett vin från svalare trakter och att druvorna vuxit i krit- och mineralhaltig jord. Lite som att slicka på en flintasten, mer metalliskt än salt. Paradexemplet är champagne men även viner från Alsace, Sancerre, Pouilly Fumé, tyska Rheingau och Österrike. Mineraltoner kommer ofta i par med en distinkt syra.

Rökigt

Lite samma doft som när man knackar eller gnuggar två stenar mot varandra.

En del kan också använda begreppet om den rostade smaken av kolade fat.

Slankt eller slimmat

Ett vin som det amerikanska Beringer Stone Cellars Chardonnay är raka motsatsen: yppigt, kurvigt, voluminuöst som Marilyn Monroe. Men en bra sancerre eller annan en fransk sauvignon blanc är nästan alltid snävare, har en tydligare syra och håller ihop sina former.

Röda viner:
Bärigt

Här får man skilja mellan färska och kokta bär.

Druvan pinot noir kan i varma klimat ge syltiga viner med toner av kokta, söta hallon eller jordgubbar.

Medan pinot noirer från svalare breddgrader såom i franska Bourgogne bjuder på färska syrliga röda bär som lingon, vinbär, skogshallon och hallon.

I röda viner från varmare klimat och ofta i boxar har man problem med att få fram en tillräcklig syrlighet för att balansera bärsötman.

Strävt

Vinet känns strävt på tungan och tänderna, det drar i tandköttet när du har det i munnen. Effekten kommer av tanninerna, ämnen som sitter i skalen och stjälkarna på druvorna.

Läder

Det är toner som kommer från fatlagringen och inte från druvorna. Vi som har hållit på med hästar känner igen den här tonen från när man bet i sadeljorden för att kunna dra åt ordentligt.

Smak och doft av tobak och blyerts kommer ofta tillsammans med läder.

Gödsel

Det låter ju heläckligt men det kan finnas toner av ladugård i röda viner. Men bara en aning, precis som i en del lagrade ostar.

Vanillin

…eller vanilj tyder på att vinet lagrats på fat av amerikansk ek. Den lite söta tonen är typisk för klassiska riojaviner.

Animaliskt

Typiskt för vissa områden som Sydafrika där druvan pinotage kan ge viner som doftar nymalen köttfärs. Modernare viner härifrån har ofta mindre av det animaliska som hänger ihop med vinmakningen och fatlagringen. Även en ung bordeaux eller viner från sydvästra Frankrike på druvan tannat doftar  rått kött.

Rotsaker

Jag brukar hellre säga ”jordig” som när man doftar på en nyupptagen kålrot. Doften brukar hänga ihop med toner av mossa och skog. De kommer från fatlagringen.

Tryffel

…hittar man ofta i röda viner från Bordeaux. Doften kommer från fatlagringen i kombination med jordmånen.

Charkuterier

Besläktat med animaliska dofter men drar mer åt rökt salami eller skinka. Vanligt i sydfranska viner från Languedoc.
 

Ulrika Karlsson

FAKTA

Om du vill glänsa lite

När vinet smakar och doftar peppar…

…så är det nog en gewurtztraminer.

När vinet smakar och doftar svarta vinbär…

…så är det nog en cabernet sauvignon.

När vinet smakar och doftar fläder, krusbär och nässlor…

…så är det nog en sauvignon blanc.

När vinet smakar och doftar väldigt blommigt och känns lite fetsimmigt…

…så är det nog en viognier.

När vinet smakar och doftar röda bär och är ljust till färgen…

…så är det nog en pinot noir från Bourgogne.