NYKTER MISSBRUKARE ”Jag har samma sjukdom som en alkoholist eller narkoman. Fast jag knarkade socker i stället”, säger Gunilla Sahlin när hon tittar på vad som var ett normalt dagsintag under ”de mörka åren”. Nu kommer boken ”Vitt begär” som handlar om hennes svåra beroende.
Foto: PETER WIXTRÖM
”Trodde jag skulle dö utan socker”
Gunilla, 29, var svårt sockerberoende
Klockan tre på natten tog hon en taxi till närmaste dygnet runt-öppna McDonald’s – för att köpa glass.
– Jag trodde att jag skulle dö om jag inte fick socker, säger Gunilla Sahlin, 29, som i dag tagit sig ur sitt svåra beroende.
Som treåring stod hon i mammas skafferi och åt florsocker med sked direkt ur paketet. Suget efter socker har alltid funnits där och ledde till att hon utvecklade ett beroende som under 20 år dominerade hennes liv.
– När jag var glad, ledsen, stressad – oavsett känslotillstånd var socker lösningen.
”De mörka åren”, som hon kallar dem, började kring 2003.
– Då hade jag tappat kontrollen totalt, säger Gunilla Sahlin.
Hon åt sötsaker från morgon till kväll, ibland mitt i natten.
– Jag ökade hela tiden min toleransnivå. Jag kunde äta brutalt mycket socker. Hela tiden behövde jag mer för att få den där kicken. En sockerorgie slutade först när jag somnade eller fick ont i magen.
Hon levde som singel och ingen hade insyn i hennes vanor.
– Jag hade vänner så klart, men blev mer asocial. Jag kunde avbryta för att gå hem och äta.
Ätandet var skamligt och Gunilla blev expert på att dölja. Åt hon ute med kompisar valde hon förstås en rätt från menyn – och en söt dessert på det.
– Då hade jag varit på toa och tryckt i mig godis tre gånger. Jag hade alltid godis i väskan, till och med i träningsväskan, säger Gunilla Sahlin.
Bakom kulisserna hopade sig problemen. Sötsaker gick före räkningarna.
– Det gick till inkasso några gånger, men jag hann alltid styra upp det i sista sekund. Sen lånade jag pengar av pappa. Jag var precis som en som ska ut och köpa droger!
”Åt godis ur soporna”
Godisintaget gav 20 extrakilon på vågen och det var det som fick henne att till slut ta tag i problemen. Med GI-dieten gick hon ner i vikt – men mådde ändå inte bra.
– Jag gjorde alla rätt och höll kosten – men i mitt huvud kretsade allt ändå kring socker. Det var en fruktansvärd kamp, säger Gunilla Sahlin.
Vändpunkten kom när hon hörde talas om sockerberoende – och gick en kurs.
– Jag hade ju trott att jag var en dålig människa. Och att jag var ensam. Så det var underbart att träffa andra. Inget kunde chocka dem, inte ens när jag berättade hur jag plockade upp godis ur soporna. Gemenskap är nog mitt viktigaste verktyg.
Nollnivå på kolhydrater
Vid det laget hade hon också träffat sin nuvarande man.
– Man kan säga att vi är en ”match made in heaven”. Han är diabetiker och äter samma mat som jag, säger Gunilla och skrattar.
För även om livet har slutat vara en daglig kamp, så måste hon fortfarande ge akt på kosten. För att inte trigga i gång sockersuget håller hon en ”nollnivå” på alla kolhydrater utom grönsaker, vissa mejeriprodukter och bär.
– Men det finns ingen ”quick fix”. Jag tar en dag i taget. Jag säger inte att jag aldrig mer ska äta sötsaker, utan att jag inte ska göra det i dag.
Vad är fest för dig i dag?
– Åååh, det är att gå på restaurang och äta skaldjursbuffé! Och sörmländska ostar till efterrätt.
Sedan tillägger hon:
– Men livet är ju så mycket mer än bara mat och socker!
Läkaren: ”I framtiden kommer det klassas som en sjukdom”
I framtiden kommer sockerberoende klassas som en sjukdom.
Det menar läkaren och kostexperten Andreas Eenfeldt.
– De som är sockerberoende har samma sug efter sin drog som en alkoholist har. Med skillnaden att ingen säger till en alkoholist att han eller hon bara behöver skärpa sig, säger han.
Läkaren Andreas Eenfeldt driver bloggen Kostdoktorn och är författare till boken ”Matrevolutionen”. Han möter många som kämpar mot sitt sug efter sött.
– Det är ett vanligt besvär, även om de flesta inte har så extrema problem som Gunilla. Många som har problem med övervikt eller diabetes har ett sockerberoende i bakgrunden, säger han.
Allvarliga hälsoproblem
Det ska dock inte förväxlas med att inte kunna stå emot en bulle vid fikapausen.
– Problematiskt blir det när beroendet hindrar en person från att leva livet som man skulle vilja leva det. När det blir en negativ påverkan på livet eller på hälsan, säger han.
Drogen – sockret – är för visso inte lika akut farlig som heroin, men kan leda till allvarliga hälsoproblem.
– Första tecknet brukar vara viktuppgång, ofta runt magen. Det är där socker och stärkelse sätter sig, säger han.
Inga kolhydrater
Problem med tandhälsan är vanligt – och runt hörnet lurar fler åkommor:
– Du riskerar att få högt blodtryck och dåliga kolesterolvärden. Det är första stegen mot typ 2-diabetes. Det finns dessutom en statistisk koppling till allvarliga sjukdomar som kommer senare i livet; hjärtsjukdomar, cancer och tidig demensutveckling, säger Andreas Eenfeldt.
Många drabbade klarar att bli kvitt problemen på egen hand.
– Det räcker ofta inte att bara undvika chokladen eller vad det är man är svag för. Om man ersätter det med bröd, pasta, frukt och juice så blir man inte kvitt suget. En strikt lågkolhydratkost brukar dock fungera, säger han.
Kan behöva experthjälp
Andra behöver hjälp av någon som är expert på beroendeproblematik.
– Tyvärr får man nog vara beredd på att kunskapen om detta inte är så utbredd inom vården. Det här är fortfarande kontroversiellt. Men jag tror vi framöver kommer vara överens om att sockerberoende är en sjukdom, säger Andreas Eenfeldt.
Kommentera
Välkommen att kommentera på Aftonbladet! Här är du med och skapar Sveriges mest engagerande mötesplats och nyhetskälla med viktig information, argument och synpunkter. Vi litar på att du håller en saklig ton och visar respekt för andra som deltar i diskussionen. Självklart skriver vi inte hatiska kommentarer på Aftonbladet. Och lika självklart står vi för det vi tycker. Kul att du vill vara med!
Med vänlig hälsning Jan Helin, chefredaktör.
Läs mer om kommentarer
- MMS/SMS
- 71000
- E-post
- 71000@aftonbladet.se
- Telefon
- 08-411 11 11