”Jag isolerade mig på grund av smärtan”

Huvudvärken styrde Julias liv – då tog hon kontrollen med mindfulness och KBT

Studierna är inte längre något problem för Julia.
Foto: ANDERS DEROS
Studierna är inte längre något problem för Julia.
HÄLSA

Rädslan för att få migränanfall gjorde att Julia undvek sociala sammanhang. Det enda som existerade var smärtan.

Till sist kändes livet inte värt att leva längre. Vändningen kom på ett rehabcenter.

– Förr styrdes hela mitt liv av migränen, nu är den bara ett inslag i vardagen.

HÅRD PRESS  Julia har dels ärftliga anlag för migrän men också tror att hennes eget sätt har förvärrat sjukdomen. ”Jag är ambitiös och vill alltid göra mitt bästa vilket har gjort att jag nog pressat mig själv lite för hårt”, säger hon.

Namn: Julia Hallström. 
Ålder: 21. 
Familj: Mamma, pappa och två systrar. 
Bor: Göteborg, med två kompisar. 
Gör: Studerar till läkare.
Foto: Anders Deros
HÅRD PRESS Julia har dels ärftliga anlag för migrän men också tror att hennes eget sätt har förvärrat sjukdomen. ”Jag är ambitiös och vill alltid göra mitt bästa vilket har gjort att jag nog pressat mig själv lite för hårt”, säger hon.
Namn: Julia Hallström.
Ålder: 21.
Familj: Mamma, pappa och två systrar.
Bor: Göteborg, med två kompisar.
Gör: Studerar till läkare.

I lågstadiet började ­Julia Hallström, 21, klaga på huvudvärk i skolan. I högstadiet och gymnasiet ­hade hon ont varenda dag och migrän flera dagar i veckan. Att plugga vidare var inte att tänka på. Hur skulle hon klara av det när hon knappt klarade av vardagliga saker som att gå och handla?

– Under de få dagarna jag mådde okej var jag tvungen att ta igen allt jag ­missat i skolan. All fritid försvann och jag drog mig undan mycket, berättar Julia.

”Lite att leva för”

Under de kommande två åren låg Julia mest hemma i smärta och provade ­massor av mediciner som knappt hjälpte. Hon reste runt för att prova ytterligare en läkare, sjukgymnast, massör eller psykolog som alla sa att de skulle kunna hjälpa henne efter tio behandlingar och lika många tusenlappar.

Ingenting hjälpte och ­Julia var ständigt ledsen över att ha ont. Depressionen stegrade i takt med värken.

– När man mår bra en dag i månaden och dåligt i 29 har man inte mycket att leva för. All min motivation var borta, säger hon.

Träffade experter

Vändpunkten kom när hon träffade neurologen Ulf Frejvall och blev erbjuden att börja i Migränskolan, ett rehabcenter för personer som lider av svår kronisk värk.

Där fick hon träffa ett team experter, ­lära sig hantera problem ­genom KBT och mindfulness samt prata med andra i samma situation.

– Jag trodde att jag var den enda som hade så här mycket huvudvärk och kände därför direkt en otrolig samhörighet med de andra deltagarna.

Det första Julia gjorde när hon började Migränskolan var att avgifta sig från de så kallade triptanerna hon brukade injicera när anfallen kom. De tog bort symtomen, men tog hon det ­inte lugnt efteråt kom smärtan ofta tillbaka – med förnyad kraft. Nu tar hon bara medicin när hon verkligen behöver och lyssnar i stället mer på kroppen.

Lärt sig hantera

När anfallen kommer, ett par gånger i månaden, är hon bra på att ställa in allt hon planerat och inse att hon kommer att bli hemma i några dygn.

Hon har fortfarande spänningshuvudvärk varje dag, men har lärt sig att hantera det genom att undvika stress, gå på sjukgymnastik och framförallt inte låta det hindra henne från att göra saker som får henne att må bra – eller att börja plugga.

– När jag var yngre tänkte jag att om ingen lyckas fixa det här, får jag själv utbilda mig till läkare och göra något åt det. Att veta att jag kan göra skillnad för någon, som andra gjort för mig, ger mig motivation att gå upp på morgonen.

HUVUDVÄRKSSKOLA med Ulf Frejvall

Det finns 120 (!) olika typer av huvudvärk. De vanligaste är:

1. Spänningshuvudvärk: Cirka 60 procent har spänningshuvudvärk då och då och cirka 8 procent kronisk sådan. Spänningen sitter ofta som ett band runt huvudet och är molande. Ändras inte märkbart av fysisk aktivitet och oftast är det spända muskler i nacke och skuldror som ligger bakom problemet. Även tänder, tunga och käkar eller ögonens skärpa och rörelser kan påverka.

Sök hjälp när: Du har ont flera gånger i månaden eller märker att du får ont oftare, annars riskerar det att bli kroniskt. Sporadisk spänningshuvudvärk går att bota helt, medan den kroniska kan bli väldigt handikappande. Värken gör också att du drar upp axlarna mer och spänner ögonbrynen, vilket orsakar ännu mer spänning.

2. Migrän: Drabbar 13–15 procent av befolkningen och runt en femtedel av dessa har svår migrän med täta anfall. Smärtan kan göra att du blir ljuskänslig och mår illa. Migrän är en ärftlig sjukdom som du föds med och har du väl börjat få anfall, blir du inte av med dem. Hur ofta och hur kraftiga anfallen blir kan du dock påverka.

Sök hjälp när: Du har stora problem med anfall mer än en gång i månaden. Du behöver inte vård om du kan hålla det i schack själv.

VISSTE DU ATT…

…migrän hos kvinnor hamnar på 14:e plats och migrän hos män på 19:e plats på WHO:s lista över de 100 värsta och mest handikappande sjukdomarna i världen?

Migrän är 3–4 gånger vanligare hos kvinnor och det är förmodligen hormoner som är boven eftersom sjukdomen är vanligare bland pojkar än flickor före puberteten.

Bland skolbarn ökar huvudvärken kraftigt och bara 16 procent av barnen har aldrig haft huvudvärk. I mitten av förra seklet hade 40 procent aldrig haft problem. Skolläkare rapporterar också att det finns en ökning även av andra stressrelaterade sjukdomar, som magbesvär.

TIPS!

Fundera på varför du stressar och på vad som skulle hända om du lät bli att göra det där du tycker att du borde göra just nu.

Ta korta pauser i jobbet där du låter axlarna sjunka ner (ofta märker du att de varit uppe vid öronen innan) och andas djupt.

Gör enkla rörelseövningar då och då om du sitter still vid ett skrivbord. Det finns avdragsgilla dataprogram att installera som automatiskt påminner om hållning och övningar – tipsa din arbetsgivare!

Det finns bristande vetenskapliga bevis för vad som faktiskt funkar mot värken, men många har blivit hjälpta av sjukgymnastik, yoga, akupunktur, avslappning, rörelseövningar, träning av ryggen och mjuk massage. Varför inte prova?