Äldst, yngst eller mellanbarn – så påverkas din personlighet

Känner du INTE igen dig bland syskontyperna – här är orsaken

Foto: Thinkstock
HÄLSA

En ambitiös förstfödd, ett kompromissande mellanbarn och ett charmigt yngsta syskon – stämmer stereotyperna in på dig? Annars finns en rad förlaringar till varför du inte känner igen dig.

Att börja prata om hur ordningen i syskonskaran påverkar vår personlighet är ett samtalsämne som nästan alltid får ingång snacket på mingelfester. Men stämmer det du hört och stereotyperna? På sajten RealSimple.com listas de klassiska syskonrollerna och vad som kan vända upp och ner på dem.

Äldsta syskonet

Stereotypen: Naturlig ledare, ambitiös, ansvarstagande.
Därför stämmer det: Det äldsta barnet har ingen att tävla eller kompromissa med i början av livet – varken om saker eller föräldrarnas tid och uppmärksamhet. När småsyskon sedan föds brukar det äldsta barnet agera surrogatförälder, vilket är en förklaring till deras ofta beskyddande och ansvarstagande personlighetsdrag.
Då stämmer det inte: Föräldrar ställer ofta höga krav på det äldsta barnet.
– Om barnet känner att det har gjort sina föräldrar besvikna kan det prova en ny väg att vara, säger psykologen och författaren Kevin Leman till RealSimple.com.

Mellanbarnet

Stereotypen: Ett socialt geni, en fredsbevarare och noggrann med rättvisa.
Därför stämmer det: – Mellanbarnen har varken det äldsta barnets rättigheter eller de privilegier som det yngsta barnet har, menar Catherine Salmon som skrivit boken ”The Secret Power of Middle Children”. Därför blir de mästare på att kompromissa och förhandla och skaffar ofta en nära vänskapskrets, eftersom föräldrarnas uppmärksamhet oftast riktas mot det äldsta och yngsta syskonen.
Då stämmer det inte: Om det äldsta syskonet inte intar sin roll kan mellanbarnet ta ”det lediga jobbet” som den ansvarstagande.
– Barn följer ofta principen att försöka vara så olik sitt närmsta äldsta syskon som möjligt. Om ni är tre mellanbarn är det därför större sannolikhet att det första och tredje är mer lika varandra än det mellersta, säger Catherine Salmon.

Småsyskonet

Stereotypen: Risktagare, frisinnad och charmig.
Därför stämmer det: Föräldrarna håller inte lika hårt i det yngsta barnet som i de andra. Dessutom har många föräldrar det bättre ställt ekonomiskt än de hade när det första barnet kom.
– Föräldrarna är ofta mindre stränga vilket gör att barnet har färre regler, men ändå får massor av uppmärksamhet, säger Linda Campbell, professor i utvecklingspsykologi.
Då stämmer det inte: Vissa småsyskon tycker inte om att inte bli tagna på allvar. Då kan de svänga om helt och anamma exempelvis det äldsta syskonets ansvarstagande roll eller mellanbarnets sociala kompetens, enligt Linda Campbell.

Stämmer syskonstereotyperna inte in på dig?

Enligt en studie är det bara 23 procent av kvinnorna och 15 procent av männen som tycker att de helt och hållet stämmer in på beskrivningarna av hur syskonordning påverkar personligheten. Orsaken till det är ofta fem starka personlighetsdrag som kan omkullkasta stereotyperna:

1. Temperament
Ett barns temperament kan påverkas av vilken ordning i syskonskaran barnet har. Exempelvis kan förstfödda med ett temperament som gör att de inte passar in i ledar- och ansvarsrollen abdikera, ta en annan utvecklingsväg och lämnar sin position öppen för ett annat syskon.

2. Kön
Låt oss säga att Andreas föddes först. När sedan Annika föds som nummer två i syskonskaran behöver hon inte oroa sig för att hamna i Andreas skugga, eftersom de redan är olika. Forskning visar att om de två äldsta barnen är av olika kön agerar de ofta som storasyskon båda två. Det yngre av dem kan till och med överglänsa det äldre.

3. Fysik
Ålder och storlek går ofta hand i hand, vilket gör att äldre barn ofta bossar runt de yngre, eftersom de helt enkelt är större. Men om det inte är stor åldersskillnad eller om det yngre syskonet är fysiskt större, kan det bli tvärt om.

4. Särskilda egenskaper
Om ett av barnen i syskonskaran har någon speciell talang kan de ofta få lite extra uppmärksamhet och inte sällan särbehandlas. Det gör att barnets stereotypa syskondrag kan försvinna – och om det händer i en syskonskara förändras ofta även de andra syskonens roller.

5. Åldersskillnad
Forskning visar att ju närmre syskonen är i ålder, desto större är konkurrensen mellan dem. En åldersskillnad på 1-2 år innebär störst risk för konflikter – speciellt om barnen är av samma kön. Det näst äldsta barnet kan vara starkare, snabbare, smartare eller bättre på vissa saker än det äldre barnet och då kan de stereotypa syskonrollerna förändras.
Den ultimata åldersskillnaden tycks vara 3-4 år. När det blir 5 år eller mer mellan syskon nollställs skalan. ”Sladdbarn”, vars syskon är minst 10 år äldre, får en roll motsvarande första- eller ensambarn.

Och tvillingar då...?
När det kommer till tvillingar gäller andra syskonregler. Enäggstvillingar tävlar vanligtvis mindre med varandra, medan tvåäggstvillingar brukar bete sig precis som vanliga syskon.

Källa: RealSimple.com

Stina Franzén