”Jag är glad över min kropp”

– Jag vill aldrig gå tillbaka till hur jag såg på mitt utseende förr

Foto: SARA RINGSTRÖM
HÄLSA

På en utbildning jag hade för ett tag sen lade jag särskilt märke till en av de kvinnliga deltagarna. Jag tyckte att hon verkade trött, men hon var inte på något sätt en energitjuv och jag kände en otrolig värme för henne. Jag minns att jag tänkte att jag skulle vilja ta med henne på spa så att hon fick vila ut ordentligt och fylla på med energi.

En av uppgifterna under kursen handlade om självbild och jag gav deltagarna i uppgift att dela med sig av hur de trodde att de själva upplevdes av andra. Jag och den trötta kvinnan, som jag ville skicka på spa, hamnade tillsammans på övningen och när jag frågade henne om hur hon trodde att jag uppfattade henne svarade hon nästan viskande:

Sprudlande.

”SPRUDLANDE?! Det finns ju inte en enda bubbla i dig”, hörde jag mig själv svara. När jag hör ordet sprudlande tänker jag typ kolsyra.

Hon blev både ledsen och förvånad över min lite hårda och förvånade reaktion och vi fortsatte prata om hur hon hade det och hade haft det i livet. Visst hade hon varit sprudlande, men sen hade det på kort tid kommit två barn och med dem allt från sömnlösa nätter till kolik.

Även om jag arbetar med kommunikation så är det här inte alltid glasklart i mitt eget liv. Jag uppfattas inte alltid som jag själv tror – vare sig av mig själv eller av andra.

När jag blir engagerad har jag en tendens att prata för fort och höja rösten. Det har gjort att jag ibland möts av personer som lite anklagande säger: ”Mia du andas väl ibland!” I början förstod jag ingenting – klart jag andas.

Jag andas ju samtidigt som jag pratar! Och med tiden har jag förstått att personer som själva är stressade påverkas negativt av min energi och mitt tempo och därför behöver jag tänka på det när jag möter dem och sänka tempot och volymen så att jag når fram.

Och sen har vi det här med hur jag upp­­­fatt­ar mig egen kropp.

Varje morgon när jag går upp går jag förbi en spegel för att komma fram till badrummet. Jag har som rutin att spana in mig själv och helt ärligt tycker jag att jag är skitsnygg, det är sant. Jag ser mig själv naken och blir glad över att just jag fick min kropp. Men så ibland när jag ser mig själv på bild med kläder på kan jag bli riktigt förvånad – min självbild säger mig att jag är mycket hetare än vad jag inser att jag egent­ligen är och den självbilden tänker jag behålla. Allt är så otroligt mycket roligare och enklare med min 47-åriga kroppssjälvbild och jag vill för ingenting i världen tillbaka till hur jag såg på mitt utseende förr.

/Mia