’Jag dör hellre än jag spyr’

Cecilia, 28, undviker folksamlingar – är livrädd för att kräkas

LIDER AV EMETOFOBI  Cecilia Lindecrantz lider liksom många andra svenskar av svår fobi för att kräkas. En fobi som gör att hennes liv begränsas
Foto: Björn Lindahl
LIDER AV EMETOFOBI Cecilia Lindecrantz lider liksom många andra svenskar av svår fobi för att kräkas. En fobi som gör att hennes liv begränsas
HÄLSA

Stora folksamlingar, matbufféer och kollektivtrafik får det att vända sig i ­magen på Cecilia Lindecrantz, 28.

Hon lider av kräkfobi och gör allt hon kan för att förhindra magsjuka.

– Jag får ångest och panik om någon spyr i min närhet.

Cecilia Lindecrantz har haft besvär med magen så länge hon kan minnas - men det tog många år innan hon förstod vad det hela handlade om.

– Under skoltiden trodde flera vuxna i min närhet att jag led av anorexi när det i själva verket var precis tvärtom, bara tanken på att behöva kräkas gav mig ångest, redan under uppväxten.

En vanlig fobi

Cecilias fobi – emetofobi – är en av de mer vanliga. Ändå pratas det ­ofta tyst om problematiken.

– Jag tror att det finns en skam kring det här som gör att många inte söker hjälp. Att prata om det är dessutom svårt eftersom folk som inte är drabbade inte förstår. Många kan nog tycka att det är äckligt med vinterkräksjuka, men för en person med emetofobi är det en fråga om liv och död. 

– Folk tror ju att man är knäpp när man säger att man hellre dör än spyr. Men så är det för mig.

Vad händer om du får ­reda på att någon i din närhet har magsjuka?

– Jag får svettningar, darrningar, panikångest, kan ­inte sova och sen flyr jag. Rent fysiskt har jag svårt att vara kvar i en miljö som riskerar att göra mig magsjuk.

Alkohol har Cecilia ­exempelvis inte druckit på sex år, en direkt konsekvens av hennes rädsla för att kräkas.

Vill inte ta risken

– Jag utsätter mig inte för risken att bli illamående, så är det bara.

För att lära sig att hantera fobin har Cecilia provat en rad olika terapier – under många år. Ingen har lyckats bota henne, men hypnos har hjälpt henne att förstå problematiken. Och gjort att hon kan leva ett bra liv, trots allt.

– Nu kan jag utmana mig själv i större utsträckning, och klarar av att göra ­sådant som jag egentligen mår dåligt av, till exempel kan jag åka tunnelbana kortare sträckor trots att jag känner ”hjälp, nu blir jag smittad”. 

Att prata med andra om sin situation har också gjort Cecilias liv mer hanterbart. Efter många års tystnad, skam och undvikande bestämde hon sig för att berätta för omgivningen. Det har tagit bort en del av ångesten och lett till ökad förståelse.

– Den här fobin medför ju en del knäppa beteenden som kan få människor att undra vad man håller på med. När jag berättade under ett föräldramöte på sonens förskola var det en annan mamma som också vågade säga att hon har samma fobi.

Namn: Cecilia ­Lindecrantz. Ålder: 28. Bor: Stockholm. Yrke: Producent och författare till boken ”Under hypnos”, som handlar om hur det är att ­leva med emetofobi.

Fakta/Fobi

 Fobi är en stark upplevelse av rädsla som kommer då en person ställs inför, eller riskerar att ställas inför, ett objekt ­eller en situation som personen fruktar.

 För att betraktas som fobi måste rädslan vara orimlig eller överdriven.

 Kräkfobi, emetofobi, är en så kallad specifik fobi. Den drabbade kopplar ihop kräkning med fara. De undviker situationer som kan leda till sjukdom, som bufféer, folksamlingar, utlandsresor, alkohol eller kollektivtrafik. De drabbade är ofta ovanligt friska.

Experten: Kräkfobi drabbar oftast kreativa kvinnor

Kunskapen kring emetofobi är så ­dålig att många drabbade riskerar felbehandling.

Det menar psykoterapeut Björn Enqvist som behandlat kräkfobiker ­sedan 80-talet.

– Den här fobin skiljer sig från andra eftersom den inte släcks ut av exponering. Boten är i stället att gravids gå emot vardagens undvikande.

Björn Enqvist, psykoterapeut.
Björn Enqvist, psykoterapeut.

Omkring 5-10 procent av befolkningen lider av någon form av fobi – den femte vanligaste är kräk­fobi. Ändå finns få studier eller forskning på området.

Kan förvärra

– Emetofobi är inte som andra fobier. Att försöka framkalla kräkningar hos den drabbade förvärrar bara symptomen, ­säger Björn Enqvist.

Ändå utsätts många kräkfobiker för just det av sina terapeuter.

– Det här handlar naturligtvis om okunskap. I stället bör man hjälpa patienten att övervinna obehagliga situationer som kan leda till ångest. Det är viktigt, eftersom emetofobi leder till att man begränsar sig och underviker platser och situationer som skulle kunna signalera ”kräkningar”. Livet blir till slut ett enda stort undvikande, om man inte gör något.

Vad är det som gör att vissa personer utvecklar kräkfobi?

– I vissa fall kan något ha hänt under uppväxten som gör att man blandar ihop kräkningar med ­fara. Men det behöver ­inte vara så.

– Ofta finns däremot en samsjuklighet, det vill säga att individen även lider av gad, generaliserat ångestsyndrom. Kvinnor drabbas i högre utsträckning än män och majoriteten arbetar inom kreativa yrken.

Hur kommer det sig?

– En förutsättning för fobin är att man kan uppfatta en risk för kräkning i alla olika sammanhang. Och den förmågan har man oftast bara om man är kreativ.

Här är 25 andra fobier

Achluofobi – rädsla för mörker

Acousticofobi – Rädsla för höga ljud

Aerodromofobi – Rädsla för att flyga

Agorafobi – Rädsla för öppna platser

Agyrofobi – Rädsla för att korsa en väg

Akrofobi – Rädsla för höjder

Anthofobi – Rädsla för blommor

Aulofobi – Rädsla för flöjter

Bibliofobi – Rädsla för böcker

Cynofobi – Rädsla för hundar

Ecclesiofobi – Rädsla för kyrkor

Entomofobi – Rädsla för insekter

Ergasiofobi – Rädsla för arbete

Gynofobi – Rädsla för kvinnor

Ichthyofobi – Rädsla för fiskar

Kromofobi – Rädsla för färg

Linonofobi – Rädsla för snören

Mekanofobi – Rädsla för maskiner

Pogonofobi – Rädsla för skägg

Pyrofobi – Rädsla för eld

Spheksofobi – Rädsla för getingar

Thallassofobi – Rädsla för sjöar

Trypanofobi – rädsla för sprutor, medicinska ingrepp