Nu vill företagen bli goda medborgare

Socialt engagemang ska ge lägre skatter i framtiden

RELATIONER

Renault sponsrar gay-kulturen. Ica lånar Röda Korsets själ. Comviq sponsrar Bris.

Storföretag världen över satsar allt mer pengar på att framstå som goda medborgare.

”BÖGBILEN” BLEV FEL  Renaults annonskampanj med Jean-Pierre Barda gav bilföretaget homo-stämpel under Stockholm Pride. Då backade Renault och tog avstånd från att modellen Clio lanserats som gaybil.
Foto: Elisabeth Ohlson
”BÖGBILEN” BLEV FEL Renaults annonskampanj med Jean-Pierre Barda gav bilföretaget homo-stämpel under Stockholm Pride. Då backade Renault och tog avstånd från att modellen Clio lanserats som gaybil.

Ericsson samarbetar med FN, IKEA donerar pengar till Global Forest Watch och Bill & Melinda Gates Foundation har satsat miljarder på vaccinationsprojekt.

Corporate Citizenship kallas företagens samhällsengagemang med ett engelskt ord. För att företagen ska framstå som goda medborgare tar de allt fler sociala initiativ.

– Man tror att socialt engagemang gynnar företagets verksamhet på sikt genom att skapa ett företagsvänligt klimat med låga skatter och få statliga regleringar, säger Tomas Brytting, docent vid Handelshögskolan, ansvarig för Ethos-akademi för etik i arbete.

Egennyttan talar förstås högt när företagen idkar välgörenhet. I Sverige är det sponsring som är det vanligaste sättet. Donationer är inte avdragsgilla här till skillnad från i till exempel USA.

Om ett företag vill att folk ska förknippa deras varumärke med ”mjuka” värden så kan de söka ett samarbete med en ideell organisation. ICA har exempelvis ett samarbete med Röda Korset för att Röda Korsets ”fina” verksamhet ska smitta av sig på ICA.

Tomas Brytting ser också faror med företagens sociala satsningar.

– Ska man hålla på med social sponsring ska det vara seriöst. Felriktad sponsring kan nämligen förvärra läget och slå tillbaka på verksamheten själv. Då är det bästa att hålla sig till sitt eget kompetensområde, säger Tomas Brytting.

Shell fick bita i det sura äpplet 1995. Då ville de skapa good-will hos allmänheten och förknippas med miljömedvetenhet. Shell gick seriöst till väga när de skulle sänka den uttjänta oljeriggen ”Brent Spar” i Atlanten. Det gjordes miljöanalyser som visade att sänkning av riggen var det allra bästa.

Men Greenpeace och all världens medier protesterade mot Shells agerande. I efterhand visade det sig att Shell hade tänkt rätt – Greenpeace bad till och med företaget om ursäkt – men publiciteten gjorde Shell till miljöbovar.

Fotnot: Skillnaden mellan och donation och sponsring. Den som donerar pengar förväntar sig ingenting tillbaka. Sponsring däremot regleras i avtal och kräver en motprestation.

Jenny Morelli