Det här är helt sjukt. Det är ju fruktansvärt. Vilken dragkamp om den lilla flickan! Sätter man barn till världen och sedan begår brott som gör att man skiljs från sitt barn, så har man förverkat sin rätt som förälder. Skit samma i föräldrarna, det är barnen som måste gå först.
Lena Arias Gauthier, 35, Hägersten
Jag blev så upprörd av programmet! Den här socialmänniskan satt bara och höll med fosterfamiljen. Jag var 10 månader när jag placerades i fosterhem. Min mamma försökte komma och hälsa på, men det gick inte för fosterföräldrarna var så elaka. Man får inte fästa sig så mycket vid ett barn att man inte kan skiljas om man är fosterförälder.
Gittan Berg, 50, Tumba
Låt flickan stanna tills hon blir tio år, så att hon förstår lite vad det går ut på. Då kan hon vara med och bestämma.
Kerstin Stjernholm, Växjö
Vi håller själva på att adoptera och jag kan föreställa mig hur det skulle kännas om det barnet plötsligt skulle tillbaks till sina biologiska föräldrar. Den här flickan har varit hos fosterföräldrarna sedan hon var liten bebis och det är hjärtslitande att tänka sig att hon måste flytta.
Pelle Nordquist, 32, Grönahög
Efter tre år borde det bli adoption
Jag anser att i fallet med den femåriga flickan har fosterföräldrarna rätten till barnet. I sådana här fall ska det bli adoption efter tre år, då har barnen rotat sig, och då har inte de biologiska föräldrarna någon rätt. Man hörde på den här flickan att hon var helt förtvivlad. För henne är hennes föräldrar mamma och pappa – om det är fosterföräldrar eller biologiska föräldrar har mindre betydelse. Jag är själv adoptivbarn, att rycka upp barnet från dess trygghet är fel.
Rolf Berner, 51, Oxie
Det här är helt fel! Man ska inte sitta och säga att man är mamma och berätta om en ”lillasyster”. Det är bara att flytta flickan direkt och inte hålla på och mjukstarta. Barnet kommer att vänja sig. Sedan kan hon komma och hälsa på fosterfamiljen
Ann Lindberg, 33, Laholm
Jag har själv varit missbrukare och lämnade ifrån mig mitt barn när hon var fyra månader. Hon fick stanna i fosterfamiljen och fick det mycket bättre än hos mig. Det var fruktansvärt! Men man måste göra det för barnets skull, för kärleks skull.
Marie Samuelson, 42, Norrköping
Jag är fosterförälder själv. Jag var av den åsikten att barn skulle hem till sina familjer så snabbt som möjligt. Men nu tycker jag att om barnen varit i fosterhem över ett år ska de vara kvar. Annars blir det för svårt för barnen . Ofta används barnen som belöningar till föräldrarna av socialen: ”Nu har du varit duktig, nu kan du få ditt barn”. Man sätter de vuxnas behov framför barnens. I första hand ska den biologiska släkten ta hand om barnen.
Carina Karlström, 46, Haninge
Mamman måste få en chans att fostra sin dotter. Hon är hennes riktiga mamma. Hon borde kanske ha skickat sina barn till Sydamerika, där finns det många människor som kan älska ett barn. Jag tyckte att det var väldigt oprofessionellt av fostermamman att uppfostra flickan till att kalla dem för mamma och pappa.
Claudia Carasco, 36,Upplands Väsby
Mina barn blev fosterhemsplacerade när de var små. Jag tyckte att det hade varit fel av mig som mamma att rycka upp barnen igen. De hade rotat sig. När de blev större kom de och frågade: ”Varför tog ni aldrig hem oss?” Men det är en senare fråga, det får man ta när de är stora nog att förstå. I dag är vi jättebra vänner och har jättefin kontakt. Det var ett svårt beslut, men jag insåg att de hade det bättre.
Carita Johansson, 40, Eskilstuna
Barnet har rätt till sina biologiska förälder
För hur det än är, visst kan vi älska barn på många olika sätt, men det här bandet som en mor och ett barn har till varandra, jag tror inte att någonting kan ta sönder det. Jag är själv fostermamma och har två små barn.
Eva-Maja Jensen, 47, Heby
Har man schabblat bort sitt föräldraskap genom att prioritera sina egna behov i stället för barnet har man inte rätt till sitt barn.
Mamman pratar om sina egna rättigheter och behov, hon har inte kunnat lugna sig och se sitt barns behov. Om en förälder stillsamt älskar sitt barn, så kommer barnet dit och känner sig tryggt. Marianne Frilund, 53, Arlöv
Konstigt att man aldrig kan se till barnets bästa
Varför kan man inte tänka på barnet? Äldre barn som är uppvuxna med sina biologiska förälder är en sak. Men är de så här små tycker jag att fosterföräldrarna har all rätt till dem.
– Man behöver inte ha ett barn i magen för att älska det, det vet jag eftersom min dotter kom till mig när hon var sju.
Hilma Warnerfjord, 61, Borlänge
Välkommen att kommentera på Aftonbladet! Här är du med och skapar Sveriges mest engagerande mötesplats och nyhetskälla med viktig information, argument och synpunkter. Vi litar på att du håller en saklig ton och visar respekt för andra som deltar i diskussionen. Självklart skriver vi inte hatiska kommentarer på Aftonbladet. Och lika självklart står vi för det vi tycker. Kul att du vill vara med!
Med vänlig hälsning Jan Helin, chefredaktör.
Läs mer om kommentarer
...