När Sverige diskuterar utlottning av nya tuttar i radion och justitieministerns sex appeal – då går Marockos kvinnor i strid för rätten till skilsmässa.
– De riskerar fortfarande att bli förskjutna och ställda på gatan.
Det säger Zakya Daoud, 63, fransk- marockansk journalist, som inte imponeras av sina svenska medsystrar.
Zakya Daoud, eller Jacqueline Loghlam som är hennes riktiga namn, har besökt Sverige under en vecka för att berätta om situationen för de nordafrikanska kvinnorna. Reaktionerna hon har mött har retat henne. Det är uppenbart. ![]()
Alla här tycks uppslukade av sina personliga problem
– Det finns ett drag av självgodhet över vad man har uppnått i Sverige, säger hon. Svenska kvinnor verkar inte intresserade av kollektiva frågor. Tvärtom tycks alla som uppslukade av sina personliga problem.
Daoud har levt och arbetat som journalist i Marocko i 30 år. Under många år var hon chefredaktör på samhällsmagasinet Lamalif – fram till 1988, då myndigheterna stoppade tidningen av politiska skäl.
Daoud blev kallad till förhör hos inrikesministern och hotad till tystnad.
– Jag blev tvungen att flytta tillbaka till Frankrike, men situationen är bättre i Marocko i dag. Nu pratar alla öppet om de saker vi inte fick skriva, så på ett vis har jag lyckats. Och jag kan återvända till Marocko när jag vill.
Det gör hon också regelbundet, eftersom hennes marockanske man, hennes son och ett barnbarn bor kvar i landet.
Men för Daouds del blev slutet för Lamalif en vändpunkt. Hon satte sig och skrev ett faktaspäckat verk om ”Feminism och politik i Maghreb” (i det här fallet Marocko, Tunisien och Algeriet) där hon redogör för sju decenniers kvinnokamp under kolonialism och islamism.
I Marocko deltog kvinnorna direkt i kampen mot kolonialmakten Frankrike, berättar Daoud i sin bok. Därför blev besvikelsen stor efter självständigheten 1956, när de skickades tillbaka till hemmen. Hennes berättelse är en uppgörelse med machosamhället där kvinnor omyndigförklaras, misshandlas och drar kortaste strået vad gäller utbildning och chanser i arbetslivet. Hälften av befolkningen – men två tredjedelar av kvinnorna – är analfabeter.
– Än i dag är det bara 17 procent av flickorna på landsbygden som får gå i skolan.
Även om opinionen svänger ligger kvinnans rättsliga ställning i Korantolkarnas händer. Till sist är det kungen, som landets högste religiöse ledare, som avgör.
– Moudawanan, ,den islamiska lagen som reglerar kvinnans ställning, är på många sätt redan överspelad av verkligheten, säger Zakya Daoud.
– Man ser fler och fler kvinnor på höga poster i näringslivet, till exempel är vd:n för börsen och en vd för ett stort oljebolag båda kvinnor.
Men de kan fortfarande bli utkastade från sina hem. Om det passar maken.
Välkommen att kommentera på Aftonbladet! Här är du med och skapar Sveriges mest engagerande mötesplats och nyhetskälla med viktig information, argument och synpunkter. Vi litar på att du håller en saklig ton och visar respekt för andra som deltar i diskussionen. Självklart skriver vi inte hatiska kommentarer på Aftonbladet. Och lika självklart står vi för det vi tycker. Kul att du vill vara med!
Med vänlig hälsning Jan Helin, chefredaktör.
Läs mer om kommentarer
...