Får en fattig mamma röka och ha husdjur?

Ensamstående Lena Dahlberg, 45, fick massiv kritik efter tv-inslag om "nyfattigdom"

"Får man se ut så här?" Aldrig hade Lena Dahlberg, 45, kunnat ana att hon skulle provocera tv-tittarna av så bagatellartade skäl som att hon röker, har hund, två katter och långt hår. Att vara kvinna, ensamstående, mamma och fattig är fyra livsbetingelser som ihop tycks frånta kvinnan rätten till fria, självständiga val.
Foto: Björn Elgstrand
"Får man se ut så här?" Aldrig hade Lena Dahlberg, 45, kunnat ana att hon skulle provocera tv-tittarna av så bagatellartade skäl som att hon röker, har hund, två katter och långt hår. Att vara kvinna, ensamstående, mamma och fattig är fyra livsbetingelser som ihop tycks frånta kvinnan rätten till fria, självständiga val.
RELATIONER

Hur kul får en fattig och ensamstående mamma leva, utan att bli trakasserad?

Lena Dahlberg, 45, röker, har husdjur och långt hår.

Det räckte för att reta tittarna, när hon medverkade i ett inslag om nyfattigdomen i TV 4.

Sura tittare tyckte att Lena skulle sluta röka, sälja hunden och kapa håret. De utgick från att hon försummade barnen och ansåg att hon borde lägga cigarettpengarna på ungarna istället.

- Jag har alltid prioriterat mina barn, säger Lena Dahlberg, som blev djupt sårad av alla påhopp.

Hon och hennes dotter Emelie, 9, balanserar hela tiden ekonomiskt på gränsen för socialbidragsnormen.

- När barnbidraget kommer då är vår mat slut

Hur kul får man ha som fattig mamma utan att bli

trakasserad?

- Det undrar jag också. Man får tydligen inte ha ett dugg kul. En ensamstående mamma ska inte ha råd. Man får genast blickarna på sig om man går ut, för vi ska sitta hemma med våra barn hela tiden, säger hon.

Lena Dahlberg är rapp i käften och tuff. Hon har funderat mycket sedan tv-programmet över människors missunnsamhet.

- Jag blir så sur när människor gnäller på ensamstående mammor. Vad ska vi känna skuld för?

- Att vara ensamstående och fattig mamma, ska det vara ett straff? Och för vad, i så fall?

- Jag anser att jag har rätt till livskvalitet och rätt att avgöra vad som är livskvalitet för mig.

- Om det nu är att röka, så låt mig göra det då, det är så trist att inte kunna unna sig något. Och jag röker under köksfläkten och på balkongen, om det är någon som undrar.

- Och hunden kostar mig 200 kronor i månaden. Det är ganska härligt att känna lite mjuk päls under fingrarna, säger Lena och klappar Sixten, sin border collier, som är en pigg ungherre.

- Jag är en stark kvinna psykiskt, jag är verbal och företagsam. Min styrka är att jag kan skratta åt eländet, säger Lena Dahlberg.

- Men jag är ledsen, jag är ledsen väldigt mycket, över att det blev så här.

- Det känns så fel att behöva försvara sig, att behöva försvara sin existens. Och inte bara min, utan mina barns också, och min hunds!

Samtidigt vill hon tacka dem som stöttat och hjälpt efter programmet.

Hon har inte alltid varit fattig. Lena Dahlberg är adoptivdottern som växte upp i ett burget hem. På 80-talet levde hon traditionellt familjeliv med make, två barn, hus, lantställe, bil, båt och heltidsjobb.

Men nu har hon gjort klassresan, neråt.

Efter tre skilsmässor, en lägenhetsbrand, ett hjärtfel, en hjärtoperation, en bilolycka och en pisksnärtskada är Lena Dahlberg utfattig.

Hon är sjukskriven sedan två år och väntar på att hennes arbetsgivare, Stockholms kommun, ska ordna ett lämpligt halvtidsjobb.

På dagarna går hon ut med hunden, surfar på internet, syr kläder till dottern och pysslar hemma i den lilla hyrestrean vid foten av Vitabergsparken i Stockholm.

- Låt mig göra som jag vill! säger hon.

- Eller är glädje bara de välbärgades rättighet?  Är det bara sambos som ska få ha roligt?