Startsidan / Wendela

”År 2040 kommer hela Sverige att se ut som Norrlands inland”

Dagens svenska barn får ett tufft jobb som vuxna: två arbetsföra ska försörja varje pensionär.

Den krassa verkligheten är att vi föder alldeles för få barn för att upprätthålla välfärden – i alla fall som vi är vana att se den.

– I framtiden sitter ensamma gamlingar överallt i de stora hus och lägenheter de skaffat under de goda åren, säger befolkningsforskaren Bo Malmberg.

I går ställde Kvinna frågan ”Vem ska försörja framtidens farmor?

Idag ger experterna sina tips på lösningar.

”Jag måste nog klona mig om jag ska hinna ta hand om alla gamlingar”   ”Jag måste nog klona mig om jag ska hinna ta hand om alla gamlingar”

    Geografen Bo Malmberg har tillsammans med ekonomen Thomas Lindh skrivit rapporten "40-talisternas uttåg" som försöker ge en bild av Sveriges utveckling fram till år 2050 genom att studera åldersfördelningen i befolkningen.

En av deras grundläggande teser är att om andelen 50-64-åringar är hög i befolkningen går ekonomin bra. Den gruppen behöver inte längre försörja sina barn, har ofta nått sitt livs lönetopp och kan lägga undan pengar. När många beter sig så är det bra för ett lands ekonomi.

Alltså är barn en investering på 50 års sikt för ett land. De barn som föds i dag börjar betala tillbaka på allvar först år 2050.

Men investeringsviljan i dag är svag. Nativiteten är rekordlåg. Den har fallit från 2,2 barn per kvinna i snitt till 1,5 barn i dag och det är inte tillräckligt för att upprätthålla levnadsstandarden i Sverige.

Det kommer att bli ett land där allt färre i arbetsför ålder ska arbeta ihop pensioner och ta hand om allt fler gamla.

- Framåt år 2040 kommer hela Sverige att se ut som Norrlands inland, säger Bo Malmberg. Överallt sitter ensamma gamlingar i de stora hus och lägenheter de skaffat under de goda åren.

 

  Därför föds så få barn

Det finns många teorier:

  Allt fler tycker att det är stressigt på jobbet. De ser att det är svårt och frustrerande att försöka göra både ett bra jobb och vara en bra förälder.

  Samhället är inte anpassat för barn. 90-talet har varit en parad av nedskärningar inom barnomsorg, skola och krympta resurser för barn med särskilda behov.

  Barnfamiljerna har fått sämre ekonomi. Barnbidrag, flerbarnstillägg, bostadsbidrag, ersättningen vid vård av sjukt barn har skurits ned i reda pengar.

  Många utbildar sig länge och vill komma in på arbetsmarknaden innan de ens börjar fundera på att skaffa barn. Hälften av dagens 30-åriga kvinnor är barnlösa.

  Bostadsmarknaden. I de heta storstadsområdena, där jobben finns och dit unga män och kvinnor flyttar är det svårt att få bostad. Få lockas av att bilda familj i en andrahandstvåa.

 Nya livsmönster. Färre ser barn som meningen med livet.

  Kvinnor har fått nog. De kan - på goda grunder - anta att de kommer att få dra det tyngsta lasset med hem och barn.

 

  Holkteorin ger fler barn

Bo Malmberg anser att bostadsfrågan är den viktigaste punkten, viktigare än föräldraförsäkring och bra dagis.

- Jag brukar kalla det för holkteorin. En av mina kompisar studerar flugsnappare. Han berättade att om man sätter upp många holkar bildar många flugsnappare par och får ungar, sätter man upp få holkar bildar bara få flugsnappare familj.

 Skulle samma förhållande gälla för människor?

- Babyboomen på 40-talet sammanföll med hyresregleringen 1942 och stora löneökningar under kriget. Hyreskostnaderna sjönk alltså, säger Bo Malmberg.

- Samma sak på 80-talet när vi också hade höga födelsetal. Staten subventionerade boendet och en hög inflation gjorde det billigare att låna. Sedan kom 90-talet med höjda hyror och skattereformen som gjorde det dyrare att låna. Och då sjönk födelsetalen igen.

Redan i början av 1800-talet fanns de här tankarna i Sverige. Statarsystemet infördes för att de anställda på gårdarna skulle få egna hus och kunna sätta barn till världen.

- Det är ofta kvinnan som styr och de flesta vill ha en bra bostad innan de skaffar barn, säger Bo Malmberg.

- Det borde också byggas mer i storstäderna, där det finns många unga och efterfrågan är stor.

Barnomsorg och föräldraförsäkringar är inte alldeles oviktigt.

- I de europeiska länder som satsat på hemmafrusystem för att ta hand om barnen har nativiteten sjunkit ännu mer än i Sverige, säger Bo Malmberg.

  Kan man sätta fler i arbete?

När äldrevård och barnomsorg byggdes ut på 70-talet täcktes behovet av arbetskraft genom att fler kvinnor kom ut på arbetsmarknaden. Det knepet går inte att ta till igen eftersom de flesta svenska kvinnor redan arbetar.

Invandring av arbetskraft prövades under årtiondena efter kriget.

Fördelen är att de som kommer till Sverige kan hugga i och arbeta direkt. Landet slipper kostnader för barnomsorg och skolor. Invandrad arbetskraft når dessutom snabbare än nyfödda den ekonomiskt fördelaktiga medelåldern.

- Problemet är att invandrarna behövs nu meddetsamma för att fylla ut de små kullarna från det tidiga 80-talet, säger Bo Malmberg.

- En stor invandring om några år skulle i stället krocka med de betydligt större grupperna från sena 80-talet. Det skulle bli konkurrens om utbildningar, jobb och bostäder.

Men vill någon komma hit? De flesta europeiska länder står inför samma problem som Sverige och kommer att hålla hårt i arbetskraften.

 

  Gör som vd:n - trappa ner

Högre pensionsålder brukar ibland anföras som ett måste för att vi ska klara pensionerna.

- Då måste man anpassa näringslivet så att folk orkar jobba längre, säger Bo Malmberg.

- Man har insett det på de högsta nivåerna inom företagen. Det är slitigt att vara vd och de flesta orkar inte till pension men i stället för att gå i förtid går vd vidare och sitter med i bolagsstyrelsen. Jobbet är inte lika tungt men företaget kan ta till vara den personens kunskaper och erfarenhet.

En annan metod skulle kunna vara att utnyttja arbetskraften bättre.

Statistiska centralbyrån, SCB, har undersökt förvärvsintensiteten i åldrarna 20-64 år, det är hur många år man kan vänta sig att förvärvsarbeta.

För hela Sverige ligger medeltalet på 32 år, en bra bit från de 40 som krävs för full pension i det nya pensionssystemet.

Här är skillnaderna stora mellan olika delar av landet. Högst ligger ett antal småländska kommuner som Gnosjö, Vaggeryd och Gislaved med en förvärvsintensitet på 39-40 år för män.

I botten finns tre kommuner längst i norr, Haparanda, Pajala och Övertorneå med en förvärvsintensitet på 22-26 år. Skillnaderna beror till stor del på den större arbetslösheten i Norrbotten.

 

 

I MORGON: Politikerna - så vill de lösa krisen

 

Senaste TV-klippen
Följ wendela
Om Aftonbladet