forts: Årets sämsta sexskildringar

RELATIONER

Ett enkelt brott av Theodor Kallifatides

”Steget blev längre, han flöt neråt likt en ängel som lekte tafatt med sin gud. På den ödsliga stranden såg han ett par som omedvetet om hans närvaro fortsatte att färdas ut i de älskandes speciella rymd där varje oartikulerat grymtande eller suckande i den andres öron låter som en ton från sfärernas harpa.

/--/

Kvinnan låg under med särade ben i den äldsta av alla kniptångsmanövrar. Hon blundade hårt medan hennes mun skälvde i takt med den andra munnen längre ner.”

Juryns motivering till andrapristagaren:

Bildspråket är obetalbart. Notera ”sfärernas harpa” och ”den äldsta av alla knipstångsmanövrar”. Och så de anatomiska egendomligheterna med ”munnen som skälver i takt med den längre ner”. Hur går det till? Och hur kan betraktaren se det?

Ohyggligt fånig beskrivning. Driver författaren med oss?