Sjukvården raggar kunder åt Viktväktarna

RELATIONER

Överviktsvården har bara plats för en bråkdel av dem som behöver hjälp.

– Om vi inte kan ta dem själva, rekommenderar vi Viktväktarna, säger Ingela Melin, sjuksköterska på Huddinge Universitetssjukhus överviktsenhet.

Sjukvårdens kostnader för övervikten är enorma. Någonstans mellan två och sju miljarder kronor per år, enligt professor Per Carlsson i Linköping. Övervikt orsakar bland annat hjärt- kärlsjukdomar, diabetes och belastningsskador.

Piller går att få. Bantningspreparatet Xenical blev snabbt en storsäljare, förra året sålde läkemedelsbolaget Roche preparatet för 266 miljoner kronor.

Men väldigt lite pengar läggs på landstingsvård för att få människor att gå ner i vikt.

– Det är bara en bråkdel som får vård, säger Pål Rooth, läkare och tillförordnad chef på överviktsenheten i Huddinge.

Hans klinik kan ta emot 200 nya patienter om året. En ny klinik som öppnar i år kommer att kunna ta emot lika många till. På Sahlgrenska i Göteborg finns det en mindre mottagning, liksom på sjukhusen i Malmö, Uppsala och Umeå. Vårdcentraler kan ge råd och stöd.

– Sedan 1995 har jag utbildat 500 handledare och 2 500 patienter. Men det är en droppe. En halv miljon patienter behöver hjälp, säger Ingela Melin.

När vården inte räcker till rekommenderar hon patienterna att kontakta Viktväktarna.
Vi är för den breda massan

– Jag vet att det inte passar alla, det kan handla om att man känner sig uttittad eller inte har råd. Men förutom vårdcentralerna finns det inte mycket mer.

Och Viktväktarna vill gärna komplettera sjukvården.

– Sjukvårdens resurser lär inte bli större. Vi kompletterar varandra, säger företagets vd Helen Lindgren.

– Sjukvården är bra för terapi och ätstörningar, vi är för den breda massan, de som behöver lägga om sin kost.

Företaget har gjort ett eget remissystem. Den som blir skickad av läkare, slipper att betala inskrivningsavgift och får rabatt på kursen. Utöver Huddinge, samarbetar sjukhusen i Umeå och Malmö med företaget. På viktväktarnas hemsida heter en avdelning ”information till sjukvården”. Där har professor Per Björntorp på Sahlgrenska sjukhuset skrivit avsnittet om övervikt.

Fast Helen Lindgren tror egentligen inte så mycket på att sätta de verkligt feta i sitt företags vård.

– Vi har inte många som väger 200 kilo. De är välkomna, men då är problemet ofta djupare. Vi går inte hem till folk och lär dem hantera mat.

I Göteborg öppnade i förra veckan West Medic AB, privat bantningsvård för dem som har råd att betala. För 6 000 kronor får man en 44-veckorskurs. Företagets vd Anne-Maj Lahti hoppas på 100 patienter i månaden.

– Vi kommer att samarbeta med Sahlgrenska. De ska hänvisa patienter till oss, säger hon.

På flera håll i landet, bland annat i Stockholms län, arbetar man nu för att skapa en enhetlig överviktsvård. Chris Wallin är utredningsledare på hälso- och sjukvårdsnämndens stab i Stockholms landsting,

– Vi har jobbat länge med övervikt. Men alla har jobbat för sig utan samlat grepp. Vi försöker identifiera alla aktörer.

– Vi heter HÄLSO- och sjukvård. Vi ska

arbeta förebyggande också. Vi måste se till att beskriva vad som görs i dag, och vilka åtgärder som behövs. Sedan får man ta ställning till vem som är ansvarig för vad. Kommunerna? Vi?

– Vi kanske ska etablera bättre relationer med Viktväktarna och Friskis& Svettis, de har speciella program för överviktiga. Det är inte hälso- och sjukvårdens roll att göra allt.

Kvinna i morgon: Hundratals

bantningsmetoder – ingen fungerar

Christina Vallgren