Prylarna som platsar i Antikrundan 2050

Handmålade skåp och vackert porslin i all ära. I Antikrundan år 2050 kan folk likaväl stå där med Star Wars-prylar och designade köksprylar.– Det som håller i längden är genomtänkt design, säger Maud Uppling, producent för det populära tv-programmet Anti

1 av 2
RELATIONER

Antikrundan är inne på sitt trettonde år. Strömmen av människor som vill veta mer om sina gamla prylar och möbler och ha dem värderade av programmets experter sinar aldrig. Och tv-tittarna bänkar sig. Vad är det egentligen som lockar?

– Folk får veta mycket om gamla saker – om historien och hantverkaren bakom. Kanske känner de igen något som de själva har hemma. Och så är det förstås spännande att experterna sätter ett pris på antikviteten, och man får se folks reaktioner. Det kittlar många.

Som en antikvitet räknas i korthet något som är över hundra år och har en bra design, säger Maud Uppling. Men det är inte riktigt så enkelt heller:

– Det är marknaden som bestämmer också. I dag är saker från 50-talet inne, och kan räknas hit. Och det kan finnas saker som inte har någon speciell design, men som är mycket välbevarade och därför har ett värde. Till exempel en liten halmdosa av okänd hantverkare som vårdats ömt i generationer.

Antikrundan är redan en långkörare. Men om det blir en långlångkörare och fortfarande existerar år 2050 – vad kan man tänka sig att folk kommer bärande på då?

– Det som har en genomtänkt bra design och är i god kondition – gärna sådant som det finns ganska få exemplar av. Det är svårt att säga exakt, men leksaker är sådant som fått höga värden med åren. Jag vet att en Kalle Stropp-mjukisdocka, som fanns i få exemplar och var gjord i Tyskland, gick på auktion för 33 000 kronor. Jag kan tänka mig att Transformersprylarna som kom på 80-talet kan få ett värde, liksom tidiga Barbiedockor.

Många glada miner har synts när människor fått höra hur mycket deras grejer är värda. Men också många sura. Maud Uppling berättar att många tror att deras saker har ett väldigt högt värde, och så blir de besvikna när de får höra sanningen.

Hon ger två exempel på hur olika människor kan reagera, beroende på förväntningar:

l En ung tjej hade med sig tre oljemålningar, 30 x 20 centimeter. De var mörka och dystra och föreställde köksinteriörer. Hon gillade dem inget vidare. Det fanns ingen signatur. Experterna såg att de var målade av den kände konstnären Ernst Josephson och var värda 75 000 kronor – styck. Och detta var i början av 90-talet. Tjejen höll på att svimma av lycka. Hon sålde tavlorna och köpte hästar för pengarna.

l En kvinna ville ha ett skåp värderat. Hon hade köpt det i England på 40-talet för ett par tusen. Skåpet var från tidigt 1800-tal och mycket vackert dekorerat med pärlemor och olika träslag. Experterna värderade det till cirka 800 000 kronor. Men: Kvinnan blev jättebesviken. Hon hade trott att man kunde jämföra med hur konstverk från den tiden kan värderas – upp till flera miljoner.

Vad har då Maud Uppling själv för antikviteter hemma? Svar: Inga.

– Jag kunde inget om antikviteter när jag började jobba med Antikrundan. Däremot har jag alltid varit mycket intresserad av design, och lägger gärna lite pengar på det även om jag köper Ikeaprylar också. Min favoritmöbel är en Bruno Mathsson-fåtölj som jag har haft 30 år, och som jag sitter i nästan varje dag.

Fotnot: Antikrundan sänds onsdagar kl 20 i SVT1.

Vad är det folk är ute efter nu?

Cecilia Gustavsson