Tryckaren - allas dröm på discot

Följ med på festen du aldrig blir bjuden till - Kvinna har varit på föräldrafri dans

1 av 7
Makeup för dans. Karolina Hardinger och Marie Gustafsson målar ögonskugga.
RELATIONER

LULEÅ

Föräldrar och vuxna har vanligtvis inte tillträde, men Aftonbladet Kvinna fick dispens. Följ med oss på mellanstadiedisco!

- Nu luktar det bränt hår! Utropar Marie Gustafsson.

Det är mellanstadiedisco på Porsöskolan i Luleå ikväll och sju flickor har träffats i förväg för att fixa frisyrer och smink.

I Marie Gustafssons rum skvalar en musikradiokanal i hörnet och på skrivbordet står en chipsskål, men flickorna har inte tid med sådant nu. De försöker alla rymmas framför spegeln i badrummet.

- Kan jag få komma in? undrar Britta Österstedt.

Hon har glittersprayen med sig.

Att sminka sig började de med så smått i femman. De sneglade på sexorna och målade på lite mascara. Nu använder de hela registret av smink - åtminstone när de ska på disco. Men även en del i vardagslag, vilket retar läraren, berättar de.

- Han säger att vi kommer för sent efter gymnastiklektionerna.

Stämningen är uppsluppen. "Det där linnet är ju råcoolt. Precis som ett gladiatorlinne!" "Åh, vad du blir fin!" "Hjälp, en fläck! Men den syns väl ändå inte i mörkret?" "Nu ska du fixa mitt hår!" "Har ni sett mina nya skor. Jag har sparat till dem själv."

En del killar hinner de också avhandla under förberedelserna. Kommentarerna är knivskarpa och mestadels är omdömet "äckliga".

Flickorna tror inte att killarna träffas så här i förväg för att göra sig fina.

- Nej, de kommer i samma kläder som de har haft på dagen, säger Sepide Ramani.

Doftsensationen i hallen blir total när bodysprayen till sist skickas runt.

Innan de ger sig av tar de några chips var.

Pappa Ingemar Gustafsson, som är polis till yrket, skjutsar.

Han är inte orolig.

- Jag litar på den sociala kontrollen i det här området. Det blir värre när de börjar röra sig på stan.

Senare under kvällen får jag av eleverna höra att det troligtvis förekommer både rökning och alkohol bland vissa sexor. Men här i Porsöskolans matsal, där ljusmaskinen nu har börjat skicka ut färgglada prickar över golvet, märks inget sådant.

Ute i foajén står föräldravakterna. Inne i matsalen har vuxna inte tillträde, men Kvinnas reporter och fotograf har fått dispens.

Klockan är tjugo i sju och dansen har inte kommit igång. Musiken är öronbedövande. Det skrapar i högtalarna.

Runt dansgolvet sitter klungor av pojkar för sig och flickor för sig.

Ungefär hälften av pojkarna har mörka stickade mössor på sig.

- Det är för att man inte ska behöva fixa frisyren, förklarar Sebastian Johansson.

Dansen kommer igång till A-Teens och snart är det flickor över hela dansgolvet. Killarna dansar inte än så länge, men kommer på led över golvet då och då med studsande gång.

Hur är en lyckad discokväll?

- Då träffar man en snygg tjej som man dansar med, säger Sebastian Johansson och Frank Edström.

När första tryckaren spelas fem över sju töms golvet ögonblickligen på folk. Direkt efteråt kommer en hårdrocks-låt och plötsligt är det bara killar på dansgolvet. De dansar, hoppar och knuffas - det kallas röj.

Hårdrockslåtarna, och i viss mån danstävlingarna som utlyses med jämna mellanrum, är det enda som lockar någon större mängd killar upp på dansgolvet. En och annan lycklig får också avnjuta en tryckare.

Vid ett bord står fem flickor från fyran med varsin godispåse. De har inte hunnit vara med på så många skoldiscon ännu. Maja Lenneståhl, nio år, ser ut över lokalen med pigga bruna ögon och nickar ivrigt när jag frågar om det är roligt.

Men i Marie Gustafssons gäng är de inte lika nöjda.

- Inga snygga killar, säger Marie Gustafsson.

Sepide Ramani ger väninnan en vänlig gliring:

- Ingen har frågat om hon vill dansa.

- Det var typ roligare att vara hemma hos Marie och sminka sig, säger Stina Eriksson.

Att bjuda upp någon är inte att tänka på. Det är killarnas jobb, tycker de.

- Man är rädd att de ska säga nej, förklarar Camilla Lindqvist.

Det finns dock undantag - flickor som bjuder upp - och de dansar nästan varenda tryckare.

När klockan är halv tio har "våra" flickor hunnit bli ganska trötta. De ser redan fram emot lördagen.

- Då ringer jag till Stina, vi åker till stan och pratar om allt som hände på discot, berättar Marie Gustafsson.

Efter ytterligare en halvtimme är det slut. I samma ögonblick tänds lamporna.

Pappa polisen väntar i bilen. Det är minus 17 grader och stjärnklart. Medan flickorna går till parkeringen diskuterar de engagerat hur man ska få föräldrarna att förstå att man inte behöver ha mössa på sig på vintern.

"

Text: Ulrika Vallgårda