Startsidan / Wendela

Gubbväldet är Gnosjös fula baksida

Karin Andersson, 37: Om du är sjuk eller hemma med sjukt barn en gång varannan månad är du stämplad

Det säger Lisa Jonasson, 37, som arbetar på en av Gnosjös alla småskaliga industrier.

Vi åker runt i Gnosjö. Överallt ligger små firmor. I villagaragen. I källarna. Gnosjö är känt för sitt företagarklimat. Kommunen har 350 tillverkningsföretag på drygt 10 000

invånare. Gnosjö är en av de industritätaste kommunerna i Sverige.

- Allt ska verka så bra. Och visst, företagarna ställer upp för varandra. Men arbetarna kommer alltid i sista hand. Om du är sjuk eller hemma med sjukt barn en gång varannan månad är du stämplad, säger Karin Andersson, 37.

Hon är sjukskriven sedan några år tillbaka för fibromyalgi och utsliten rygg. Och utfryst. I Gnosjö arbetar man. Därmed basta. Sedan den dagen hon las in på lasarett och blev sjukskriven har hon inte hört ett ord från sitt företag. Förutom den gången då hon var där för ett möte om rehabilitering och personalchefen frågade försäkringskassan rent ut hur de kunde bli av med henne.

- Det som gäller här är: jobba, jobba, jobba. Om du är för aktiv på fritiden kan du inte ge 100 procent på jobbet. Själv hade jag alla odds emot mig med ett barn som ofta var sjukt. Det var ett evigt liv varje gång. Jag mådde dåligt när jag skulle ringa. Man ska ha en släkt som ställer upp när barnen är

sjuka.

Hon vill nu tillsammans med Lisa Jonasson visa upp en annan bild av Gnosjö.

- Hela Sverige känner till Gnosjö: att vi är så duktiga. Det är förbjudet att kritisera vår heliga gnosjöanda. Det är överhuvudtaget förbud på att kritisera, säger Lisa Jonasson.

- Det bästa sättet att agera är att sitta med böjt huvud, vara tyst och säga tack och amen.

Den bild de målar upp av företagarsamhället är en helt annan än den officiella. De berättar om kvinnornas dåliga löner, om den dåliga arbetsmiljön där gamla pingisbord duger gott som arbetsbänkar och om ständig övertid som tas för given och sällan betalas för.

- De flesta företag kör med förtäckta hot som går ut på att om du går med i facket behöver du inte jobba här, säger Karin Andersson. Något de båda råkat ut för.

- Det är inte populärt att prata lagar och förordningar, konstaterar Lisa Jonasson.

Det beryktade samarbetet innebär att ryktet sprider sig fort bland företagarna. Med ett rykte om att vara sjuk ofta är det omöjligt att få jobb någon annanstans.

- Det är bara att sköta jobbet eller försvinna.

Lisa Jonassons försök att förändra

har varit som att trampa i gyttja.

Som när hon förstod att männen på

hennes företag tjänade 20 procent

mer än kvinnorna. Själv försökte hon

få upp sin lön genom att söka jobb på det mer välbetalda lagret. Men fick nej med motiveringen att det var ett karlajobb.

- Jag talade om för dem att jämställdhetslagen skärpts. Det outsagda svaret var: "Det gäller väl inte oss." Jag har frågat efter jämställdhetsplan många gånger men inte fått någon respons, till slut tröttnar man. Det är det som är taktiken. Man brukar säga att kvarnar mal långsamt, här mal de inte alls.

Vi sitter och äter lunch på

Bernts konditori. Det är här

företagarna umgås, äter frukost och lunch ihop och och underhåller Gnosjöandan, sittandes på de blommönstrade trästolarna. Här och i den rosafärgade missionskyrkan några hundra meter bort.

- Den är välbesökt. Men man undrar hur väl de läser sin bibel när man ser hur de beter sig mot folk, säger Lisa Jonasson.

Hon och Karin heter egentligen något annat. De är anonyma för att de vill bo kvar i Gnosjö. Lisa vill kunna fortsätta jobba. Karin gör det för sina barn skull.

- Om ens ungar ska få jobb ska man

vara en skötsam arbetare. Det är kört för min dotter om jag berättar vem jag är, säger Karin.

Hennes förklaring till att så många startar eget i Gnosjö är en annan än den gängse.

- Vi som bor här har inte mer initativkraft än någon annan. Men många tröttnar på hur man blir behandlad som arbetare. Enda utvägen är att själv bli företagare.

"Det är förbjudet att kritisera vår heliga Gnosjö-anda"

Christina Larsson

Fakta/Gnosjö och jämställdheten

 Gnosjö är en av Sveriges 10 minst jämställda kommuner.

I denna sämsta grupp dominerar Skåne och Småland och återfinns till exempel Bjuv, Svedala, Vimmerby och Vetlanda.

 

  I Gnosjö förvärvsarbetar 82 procent av kvinnorna och 90 procent av männen.

Rikssnitt: Män 75 procent, kvinnor 71 procent.

 

  Kvinnorna är sjukskrivna 38 dagar per år. Männen har 23 sjukskrivningsdagar.

Rikssnitt: Män 37, kvinnor 52 dagar.

 

  I Gnosjö har 11 procent av männen och 15 procent av kvinnorna eftergymnasial utbildning.

Rikssnitt: Män 26 procent, kvinnor 30.

 

  Av egna företagare med minst 9 anställda är 65 procent män och 35 procent kvinnor.

Rikssnitt: Män 69, kvinnor 31.

 

  Av Gnosjös ledamöter i kommunfullmäktige är 68 procent män och 32 procent kvinnor.

Rikssnitt: 58 procent män, 42 procent kvinnor.

 

  Medelinkomsten 1998 var för kvinnorna 150 300 medan männen hade 224 000 kronor.

Rikssnitt: Kvinnor 151 900 kronor, män 211 300 kronor.

 

  I Gnosjö tar papporna ut 10 procent av föräldraledigheten.

Rikssnitt: 11 procent.

Källa: SCB

Senaste TV-klippen
Följ wendela
Om Aftonbladet